Männen som kom från stäppen
Den omfattande migrationen till Europa österifrån för nästan 5 000 år sedan bestod nästan bara av män.
FOLKVANDRINGAR.
De två stora migrationer som format Europas befolkning under forntiden var helt olika. Det framgår av en ny studie som baseras på dna-analyser av fynd från stenåldern och bronsåldern.
Den första folkvandringen, som förde jordbruket från Mellanöstern till Europa för nästan 10 000 år sedan, utgjordes av lika många män och kvinnor. Medan den andra förflyttningen för 5 000 år sedan, från stäpperna norr om Kaspiska och Svarta havet västerut, till nio tiondelar bestod av män.
– När jordbruket spreds från Mellanöstern, var det en långsam förflyttning, generation för generation, antagligen till följd av befolkningsökning. Under flera tusen år odlade nästa generation upp nya områden en bit bort från föräldrarnas åkrar, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Den senare folkvandringen gick betydligt snabbare, även om den sannolikt skedde över flera generationer. Ännu vet forskarna inget om åldern på de män som gav sig i väg för 5 000 år sedan, men på sikt går detta att ta reda på genom isotopstudier i skelettmaterial. Då kan forskarna belägga om en individ har bott på olika platser under sin levnad.
En viktig aspekt av den andra migrationsvågen var hästen, som då nyligen hade domesticerats.
– Vi vet att hästar var ett nytt transportmedel och att de var med i denna migration, säger Mattias Jakobsson, som gissar att hästarna användes både som ridoch dragdjur. Vid denna tid fanns dock inte några stigbyglar.