De första av vår sort
De äldsta fynden av Homo sapiens hittills skriver om vår historia.
GENETIK. De äldsta fossilen hittills av Homo sapiens har kunnat konstateras i Jebel Irhoud, Marocko. Fossilfynden kommer från åtminstone fem tidiga människor, och åldern har uppskattats till ungefär 300 000 år. Fynden är alltså 100 000 år äldre än de tidigare äldsta fossilen av vår art.
Det har funnits genetiska indikationer på att Homo sapiens kunde vara äldre, menar Lars Werdelin, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet.
– De marockanska fynden måste vara nära Homo sapiens ursprung. De är primitiva med ett kranium som är lite annorlunda än vårt nuvarande. Men framför allt ansiktet, som liksom vårt är litet och platt, pekar på att det är Homo sapiens, säger Lars Werdelin.
Forskarna har länge betraktat Östafrika som den moderna människans vagga. Den äldsta dateringen var tidigare från Etiopien. Tillsammans med andra tidiga fynd i Östafrika har det fått de flesta forskare att anta att alla nu levande människor härstammar från en befolkning som levde där för 200 000 år sedan.
Jebel Irhoud i Marocko är en välkänd fyndplats. De första människofynden gjordes där redan 1961. Men att det skulle vara platsen för dessa tidiga dateringar är sensationellt.
– Det återstår att se vad det betyder. Utvecklades Homo sapiens i en liten population i Nordafrika och spred sig sedan söderut? Eller fanns det en stor men gles population i Afrika under den här tiden, där utvecklingen mot Homo sapiens skedde i hela populationen?
– Nu ligger allt fokus på kranierna, men vi behöver mer information om miljön, faunan och växtligheten. En viktig fråga är: fanns Sahara? Öknen kommer och går. Om det var savann, fanns det ingen barriär, säger Lars Werdelin.
Resultaten är publicerade i Nature.