De visste hur man jagar bäst

Unika fynd i Blekinge berättar om avancerad jakt under stenåldern.

Visste ni att?

Den svenske genetikern Svante Pääbo och hans medarbetare har för första gången hittat dna från utdöda människoarter i grottor utan fossila lämningar. I sediment från sju grottor i Europa och Ryssland hittade de dna från både neandertalare och denisovamänniskor. Metoden ger nya möjligheter att studera människans utveckling.

JAKTMETODER. Ett unikt fynd av benrester från den 9 200 år gamla bosättningen vid Norje Sunnansund i Blekinge visar på överraskande avancerade jaktmetoder.

– Ett talande exempel är att man bara jagade fullvuxna kronhjortar som ännu inte ingår i reproduktionscykeln. En urskillningslös jakt på annat än fullvuxna hjortar skulle kunna leda till utarmning av stammen och sämre jaktresultat, säger Adam Boethius, doktorand i osteologi vid Lunds universitet.

Däremot verkar man ha jagat vildsvin utan åtskillnad. Eftersom de reproducerar sig fortare, är stammen mindre sårbar.

Människorna som en gång bodde vid Norje Sunnansund använde sig av fiskfermentering. De kunde alltså konservera och lagra stora mängder mat länge. Upptäckten att man lät fisken jäsa är det äldsta belägget i sitt slag i världen. Det har förändrat bilden av nordiska jägare och samlare som i första hand nomader. En stor grupp var troligen bofast.

Nya analyser av djurbenen visar att gnagare drogs till platsen där fisken lagrades.

– Gnagare brukar söka sig till platser där det finns ständig tillgång på skydd och föda. Det är ytterligare bevis för att människorna var bofasta i området, säger Adam Boethius.

Mindre djur som man jagade framför allt för pälsens skull, som ekorre och mård, fångades i fällor på vintern då djuren var fullvuxna och pälsen som tjockast.

Större rovdjur som varg, räv, björn och bäver jagades selektivt, med inriktning på enbart vuxna djur. Kanske var orsaken att det var gynnsamt att ha färre djur i närområdet och att fullvuxna djur ger bättre, mer och starkare råmaterial, som kunde användas till redskap och kläder.

Det finns avvikelser i mönstret. Uroxarna och älgarna var få, vilket kan tyda på att de tidigare hade jagats urskillningslöst. Och i säljakten tog man inte hänsyn till ålder och kön, utan dödade diande honor och kutar.