Östersjöns utveckling
1
Baltiska issjön. (fanns för 16 000–11 700 år sedan) När inlandsisen drog sig norrut över Östersjösänkan bildades en smältvattensjö framför isranden. Issjön hade sitt utlopp genom Öresund och var uppdämd då tröskeln vid Limhamn–dragör låg över världshavets nivå. För cirka 11 700 år sedan stod inlandsisens rand vid berget Billingen, mellan Vänern och Vättern, där berget och isen verkade som en damm för issjön. När isen drog sig längre norrut öppnades ”dammluckan”. Issjön tappades på 25 meter på bara några få år, och ett nytt utlopp bildades genom den mellansvenska sänkan.
2
Yoldiahavet. (fanns för 11 700–10 800 år sedan) Det följande stadiet är uppkallat efter ishavsmusslan Portlandia (tidigare Yoldia) arctica som har påträffats i avlagringar från Yoldiahavet. Avtappningen och det nya utloppet medförde att de sydligaste delarna av Östersjösänkan fick sjunkande havsnivåer och stora områden blev torrlagda. Detta skulle dock inte vara länge. Den kraftiga landhöjningen i utloppsområdet medförde att utloppet började grundas upp, vilket var inledningen på ett nytt kapitel i Östersjöns historia.
3
Ancylussjön. (fanns för 10 800–9 800 år sedan) När utloppet i den mellansvenska sänkan blev grundare kunde det inte längre svälja allt vatten från den smältande inlandsisen. Eftersom landet steg kraftigare i norr än i söder tippades vattenmassorna mot söder. Detta medförde en snabb och kraftig höjning av vattennivån. De landområden som hade torrlagts under Yoldiahavet hamnade återigen under vatten. Då alltmer vatten tippades söderut var det dock bara en tidsfråga innan ett nytt, sydligt utlopp skulle aktiveras och vattennivån återigen sjunka.
4
Littorinahavet. (finns sedan 9 800 år) Det nya utloppet hittade sin väg genom de danska bältena och för 9 800 år sedan var det tidiga Littorinahavet i nivå med världshavet. Därmed såg delar av de tidigare torrlagda områdena dagens ljus igen. Med början för cirka 9 000-8 500 år sedan steg världshaven snabbare än den lokala landhöjningen, vilket gjorde att salthalten ökade och vattennivån i Littorinahavet steg till flera meter över dagens nivå. För cirka 6 000 år sedan hade alla inlandsisar smält och den globala havsnivån stabiliserade sig. På grund av den fortsatta landhöjningen övergick nu havsnivåstigningen till en sänkning som pågår än i dag. Anton Hansson