Imitationen rena rappakaljan

Sven Tveskägg tog hjälp av engelska myntmästare för att efter engelsk förebild utforma sina mynt.

Lund var den största och mest betydelsefulla myntorten i Danmark under 1000-talet, och fram till tidigt 1400-tal. I Lunds myntverkstäder präglades den här penningen under Sven Tveskäggs eller hans son Harald II:S regering cirka 1010–18. Myntorten bestäms av vilka stampar, som har använts vid präglingen, och i vilka kombinationer, så kallade stampkedjor.

I mitten av 990-talet tog Sven Tveskägg hjälp av en engelsk myntmästare, som fick utforma hans mynt efter engelsk förebild. Men danskarna, som sedan skulle göra myntstamparna, kunde inte skriva. De ersatte texten med bokstavsliknande tecken utan något innehåll. Det ser man på myntets baksida, som har en spegelvänd och förvirrad omskrift runt ytterkanten. Baksidan är en imitation av ett av kung Ethelreds mynt från 1009–16. Myntets läsbara framsida är också en imitation, men inte från samma tid. Framsidan visar en schematisk bild av en kung och bär omskriften: ÆÐELRED REX ANG – Ethelred, kung över anglerna.

Sven Tveskägg blev kung i Danmark efter mordet på hans far, Harald Blåtand. Han dog i Gainsborough 1014, bara en dryg månad efter att ha invaderat England, drivit ut kung Ethelred II och intagit tronen.

Äldste sonen Harald blev vald till kung i Danmark, medan den något yngre sonen Knut, som var med sin far i England, fick bli kung där. När Harald redan efter fyra år dog utan att ha fått någon son, seglade Knut tillbaka till Danmark och övertog kungamakten även där. Först när han som Knut den store åter tog hjälp av engelska myntmästare för att prägla sina mynt, blev inskriptionerna läsbara igen.

Ethelred, kung över anglerna stod det på Sven Tveskäggs mynt, eller om det var hans sons, Harald II.