Runsten gör comeback

Liggmilor, riddar Algots borg och en återfunnen runsten.

Fjällinventering

Efter att fornminnesinventeringen legat nere helt under ett par år sökte Jamtli 2008 pengar för att fornminnesinventera i norra Storsjöområdet. Sedan dess har vi i stort sett varje år sökt pengar från Länsstyrelsen i Jämtlands län och kunnat beta av Storsjöbygden och områdena kring Sveg/älvros i Härjedalen. Här bedrivs det mycket skogsbruk. Majoriteten av lämningarna var kolningsanläggningar, och många av dem var rester efter liggmilor som i Härjedalen dateras till medeltid och bedöms som fornlämningar. Liggmilorna har samband med järnframställningsplatserna i området. Antalet registrerade järnframställningsplatser nästan fördubblades. I övrigt bestod nyregistreringarna av allt från fångstgropar och fäbodar till fossila åkrar och husgrunder. De många nyregistreringarna visar att det finns behov av fornminnesinventering i landet.

I år är vi tillbaka i fjällområdet. Fjällinventering var det sista som bedrevs i Jämtland innan inventeringen lades ner. Området vi rör oss i är Bydalen och Oviksfjällen inom Tåssåsens sameby.

Förra sommaren var vi i fjällägenheten Almdalen i Krokoms kommun för att göra en kulturhistorisk inventering. I år är vi tillbaka för att undersöka en husgrund som kan vara rester av den första fasta bebyggelsen i området. De skriftliga källorna säger att nybygget togs upp under tidigt 1800-tal. Almdalen ägs i dag av staten, men arrenderas ut. Då arrendet inte går i arv finns det luckor i kunskapen om platsen och nuvarande arrendator vill kunna berätta mer om livet här för de turister som kommer till gården och STF.

Anna Engman, antikvarie Jamtli

Den nordligaste borgen

Styresholm ligger vid Ångermanälven i Kramfors kommun i Ångermanland och är den nordligaste medeltida borgen i Sverige. Styresholm finns omnämnt i medeltida handlingar från 1398 och 1405. År 1398 nämns borgen tillsammans med borgarna Faxeholm och Korsholm: i en förlikning överlämnas Styresholm av Sven Nilsson Sture och vitalianerna (vitalianerna bedrev verksamhet som kapare och var lierade med den svenske kungen Albrekt av Mecklenburg) till drottning Margareta. Av brevet framgår att Ångermanland och halva Medelpad hörde till borgens förvaltningsområde. År 1405 överläts borgen på livstid till riddaren Algot Magnusson Sture.

Sammantaget har bara någon procent av fornlämningsmiljön undersökts.

Sedan mitten av 1980-talet har Murberget Länsmuseet Västernorrland gjort flera undersökningar på platsen som egentligen består av två borganläggningar. I sommar anordnar Murberget tillsammans med Hola folkhögskola en arkeologikurs vid Styresholms medeltida fäste.

De tidigare undersökningarna har visat att flera olika bebyggelsefaser finns på platsen och att flera lager har tydliga tecken på brand. Vapen, bland annat i form av armborstspetsar och utlösningsmekanismen till en blida (kastmaskin) har hittats. Ett ben från människa har även hittats; en äldre upptecknad visa berättar om stridigheter. Sammataget finns alltså flera tecken på strid på platsen. Andra fynd, som djurben, berättar om ekonomin på borgen samtidigt som många fynd tyder på olika slags hantverk.

Vid sommarens kurs undersökte dykare älven och strandområdet intill borgen.

Ola George, antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland

Återfunna runstenen rest igen

Under de senaste åren har Upplandsmuseets arkeologer genomfört närmare 40 schaktningsövervakningar och undersökningar vid länets medeltida kyrkor. De flesta har föranletts av att åskskyddet skulle kompletteras med en ringledare som grävs ner runt kyrkan. Vid flera av kyrkorna har vi hittat murar under mark från kyrkornas äldre, sedermera rivna, byggnadsdelar som västtorn och vapenhus. Det mest spektakulära fyndet gjorde vi i oktober 2016 (se Populär arkeologi 4/16).

I ett smalt schakt vid Hagby kyrka strax utanför Uppsala hittade jag en runsten. I schaktkanten syntes från början en stor sten med tydlig ristning på ovansidan, och misstanken att det var en runsten bekräftades. På platsen låg en 1,8 meter lång och 1,3 meter bred runsten med tydlig inskription.

Stenen är omtalad och avbildad i slutet av 1600-talet då den låg i det senmedeltida vapenhuset som tröskelsten. Under 1800talet tycks stenen ha fallit i glömska då den gamla kyrkan revs till förmån för en ny. När åskledningsschaktet nu grävdes hittades runstenen, som troligen murades in i vapenhuset under 1400-talet.

Runstenen är ristad i mitten av 1000talet av den kände runristaren Fot. Stenens runslinga bär inskriptionen Jarl och ... stenen efter Gerfast, sin fader. Runslingan börjar och avslutas med ett djurhuvud och svans, och på runstenens övre del finns en fågelristning.

Runstenen lyftes upp och låg under vintern i tryggt förvar. I maj restes så stenen äntligen åter. Var den ursprungligen stod är okänt, men den har fått sin nya plats ett tiotal meter från den plats där den grävdes upp.