Tempelberget
För två decennier sedan byggdes en ny moské på Tempelberget i Jerusalem. Från platsen där ingången nu är belägen avlägsnades 9 000 ton grus, sand och annat avfall. Allt dumpades i en övergiven dalgång inte långt från Tempelberget.
Zachi Dvira, som vid denna tid var arkeologistudent vid Bar Ilan-universitetet i centrala Israel, insåg snabbt det arkeologiska värdet av detta ”avfall”.
– På själva Tempelberget genomförs av politiska och religiösa skäl inga utgrävningar. Därför är detta den bästa källan till kunskap om den heliga platsens historia, säger Zachi Dvira.
Med pengar från privatpersoner och organisationer grundade Zachi Dvira The Temple mount sifting project tillsammans med några kolleger. Ett fast team av arkeologiska experter arbetar sedan dess med projektet och tillsammans med volontärer från hela världen går de grundligt igenom överskottsmaterialet från Tempelberget i jakten på arkeologiska fynd.
– Varje hink med ”skräp” innehåller rester från Tempelbergets 4 000-åriga historia, säger Zachi Dvira.
Hittills har projektet hunnit igenom ungefär två tredjedelar av materialet. Eftersom föremålen har blandats med stenar, damm, aska och lera under lång tid, används så kallad våtsållning, som liknar den vaskningsteknik som guldgrävare använder sig av. Zachi Dvira förklarar hur de går till väga:
– Materialet stjälps i ett såll och spolas så att damm, aska och lera avlägsnas. Sedan förs ointressanta stenar åt sidan och övriga föremål sorteras var för sig: keramik, glas, benrester, mosaik, metall och speciella stenar. Objekten tas om hand av arkeologer, som klassificerar dem enligt olika kriterier, bland annat vilken tidsepok de tillhör och hur intressanta de är ur arkeologisk synvinkel.
Fynden bekräftar Bibelns berättelser från platsen och ger en inblick i vad som försiggick under den tid då de två judiska templen fanns här och under de olika tidsepokerna därefter.
De tidigaste fynden från Tempelberget härstammar dock från brons- och järnåldern. Det handlar bland annat om keramikskärvor och bearbetad flinta samt ett litet antal egyptiska smycken. På en egyptisk amulett som hittats från denna tid förekommer till exempel Thutmosis III, farao i Egypten 1479–1436 f.kr.
Från den första tempelperioden, från kung Davids regering, det vill säga cirka år 1000 f.kr. till templets förstörelse 586 f.kr., har man hittat många ler- och krukskärvor från skålar och andra kärl. Till denna period hör också fynd av olika vikter som användes vid handel innan mynt togs i bruk.
Man har även hittat vapen, bland annat olika sorters pilspetsar. En av dem är av brons och härstammar från kung Salomos tid, mitten av 900-talet f.kr. – Det är den enda pilspetsen i sitt slag som har hittats i Jerusalem. Fyndet kan tyda på att Tempelberget skyddades av beväpnade soldater, berättar Zachi Dvira. Andra mycket intressanta fynd från denna tid är tiotalet lerskärvor med inskriptioner på antik hebreiska. – På en av dem återfinns namnet Immer, en prästfamilj som omnämns flera gånger på olika ställen i Bibeln, säger Zacha Dvira. Man har också påträffat ett mycket stort antal objekt från den andra tempelperioden, 515 f.kr. till år 70, till exempel över hundra golvfragment. Dessa brottstycken av mosaik, i olika färger och formade till geometriska figurer – trianglar, kvadrater, rektanglar, parallellogram och liknande – kan härledas till en golvläggning steknik känd i den romerska världen som opus sectile. Där fick olikformade, mycket noggrant skurna och polerade
mosaikbitar bilda rika geometriska mönster. Denna teknik användes ofta i speciellt viktiga byggnader. Den judiske historikern Flavius Josefus, som levde på 100-talet, skriver i en av sina böcker att tekniken användes på de öppna platserna runt själva templet: ”Hela platsen under himlen var prydd med färgade stenar, stenar av olika slag.” Kung Herodes var den som introducerade denna golvteknik i Israel och liknande fynd av golvfragment har gjorts vid palats som Massada och Herodion, som också byggdes under hans ledning, vid ungefär samma tid.
Från den andra tempelperioden har dessutom många brända benrester av olika djur hittats.
– Bendelarna härrör säkerligen från de offerritualer, noga beskrivna i Bibeln, som dagligen utfördes i templet, säger Zachi Dvira.
Från slutet av den andra tempelperioden har Zachi Dviras team också funnit över 800 judiska mynt av olika slag. Många av dem verkar ha brandskadats, troligen i branden som år 70 förstörde templet, när romarna slutligen erövrade Jerusalem under det judiska upproret mot ockupationsmakten. Bland mynten finns ett mycket ovanligt silvermynt från det första året under den judiska revolten mot romarriket. På myntets ena sida syns en gren med tre granatäpplen och inskriptionen ”heliga Jerusalem” på antik hebreiska. På den andra sidan är några föremål från templet avbildade och texten lyder: ”en halv shekel”. – En halv shekel var just den skatt som judarna betalade till templet, berättar Zachi Dvira. Att romarna inte ansåg Tempelberget vara en helig plats märks på de föremål som de har lämnat efter sig, som tärningar som användes till spel och vadslagning. Men även romerska smycken och hantverk av ben utgör spår efter den tionde romerska legionen som var ansvarig för Jerusalem.
Den bysantiska perioden, som följde på den romerska, syns i objekt som mindre delar av golv, tak och pelare, men även mynt och oljelampor. Vissa av dessa lampor har inskriptioner på grekiska, medan andra pryds av kors eller krucifix. Även kristna smycken har identifierats från denna tid.
– Dessa fynd visar med all önskvärd tydlighet att Tempelberget användes under bysantisk tid, vilket går emot tidigare teorier om att det hade övergivits då, säger Zachi Dvira.
Under den tidiga muslimska perioden byggdes Klippdomen, 687–91. The Temple
”Detta är den bästa källan till kunskap om den heliga platsens historia”
mount sifting project har hittat glas- och marmorbitar från de ursprungliga mosaikutsmyckningarna, men också skärvor från kärl, smycken, spelpjäser, glas- och metallvikter med inskriptioner samt många mynt, bland annat några av guld från denna period.
Att Tempelberget under korsfarartiden var ett slags högkvarter för riddarna, och rymde ett stort stall för deras hästar, påminner de många hästskospikarna om, liksom ett otal fragment från korsfararnas utrustning, medeltida pilspetsar, en unik riddarmedalj och en stor samling silvermynt.
Från den senare muslimska perioden har man sållat fram ett antal imponerande bronsstämplar med olika namn, men också smycken, glasskärvor, tusentals mynt, tygbitar och ett stort antal ottomanska tobakspipor.
Det senaste århundradet har också satt sina spår i resterna från Tempelberget. Till exempel finns det militära symboler från första världskriget och patronhylsor från sexdagarskriget, då Israel återerövrade Tempelberget och de omgivande områdena från jordanskt styre.
– Vi fortsätter att systematiskt gå igenom resten av överskottsmaterialet från Tempel- berget och publicera information om fynden som bekräftar Tempelbergets historia. Så småningom hoppas vi att kunna ge allmänheten tillgång till dem på ett museum, säger Zachi Dvira.