När skördarna slog fel drog fler till fjälls

FYNDVARIATION. Träföremål, textilier och andra organiska material, som annars sällan bevaras, har under senare år räddats ur den smältande isen på fjällen i Oppland fylke i Norge. En del av fynden är från 4000 f.kr., och hittills har forskarna tagit hand om mer än 2 000 artefakter, till exempel spetsar från järn– och bronsålder och rester av skidor och packhästar. Läs mer i Populär arkeologi 1/17.

Men statistiska analyser av kol-14dateringarna av fynden visar att somliga perioder är mer representerade än andra. En studie publicerad i Royal Society Open Science resonerar om orsakerna.

”Något som överraskade oss var att aktiviteten i bergen tycks öka under den period som kallas den senantika lilla istiden, 536–660, då skördarna kan ha slagit fel och befolkningen minskat. Det kan tyda på att främst renjakt på fjället kan ha kompletterat vikande skördar”, skriver James H. Barrett, miljöarkeolog vid Mcdonald institute for archaeological research vid University of Cambridge:

Särskilt många fynd är från perioden 700–900, vilket forskarna tror avspeglar en växande befolkning och ökad rörlighet, bland annat via bergspassen. Strax före och under vikingatiden karakteriserades Skandinavien av expansion, fortsätter forskarna. En drivkraft kan ha varit städerna som växte fram runt om i Europa vid den här tiden. Stadsborna behövde produkter från fjällen, som horn och antagligen också päls.

”Antalet fynd minskar drastiskt från 1000-talet och framåt. Då ersattes renjakt med pilbåge av jakttekniker som fångstgropar. Den intensiva jakten minskade antagligen antalet vilda renar”, skriver Lars Pilø, arkeolog vid Det brearkeologiska sikringsprogrammet i Oppland fylke.