Fynden i och utanför högarna

I högarna påträffas förhållandevis få kvinnor och barn. Detta beror delvis på att skeletten sällan motstått tidens tand och att vi därför bedömer kön utifrån föremål. Även om endast ett fåtal skelett är bevarade från bronsålderns högar kan man utifrån dem koppla vissa föremål till män och kvinnor. Dolkar och armringar hittar man både med män och kvinnor, medan sådant som svärd, yxor och rakknivar bara återfinns med män. Halskragar, bältesplattor och bronsrör är exempel på saker som bara finns i kvinnogravar.

Hälften av gravhögarna som bedöms på det viset är mansgravar. Hur många kvinnor vi kan urskilja varierar mellan olika områden i Sydskandinavien, men andelen är mellan tre och tolv procent. Det är med andra ord många flera män som begravts med den dyrbara bronsen under äldre bronsåldern. När man tar med dem som begravts utanför högarna dominerar fortfarande mansbegrav ningar med 53 procent. Av alla personerna i studien från äldre bronsåldern är 22 procent kvinnor, varav de flesta påträffats utanför högarna.

Vi har sedan arkeologen Oscar Montelius banbrytande arbete på 1800-talet mycket goda kunskaper om bronsålderns föremål: vilka som är samtida och vilka som inte är det. Denna så kallade kronologi, tidsordning, har bekräftats av kol-14–dateringar. Tack vare kronologin kan vi datera gravar på cirka 200 år när under stora delar av bronsåldern.