Blev båtsmanstorpet ”Nybygget”?
Från mitten av 1600-talet och drygt tvåhundra år framåt tjänstgjorde tusentals män i olika åldrar som båtsmän i svenska flottan. Som båtsman fick man lön, kläder och ett båtsmanstorp med tillhörande odlingsbar mark betald av socknens rikaste bönder. Trots att båtsmännen är borta i dag och många båtsmanstorp har övergetts, finns åtskilliga torplämningar bevarade från den här tiden.
Vi har undersökt lämningen efter båtsmanstorpet Långnäs 93 i Mönsterås kommun. Torpet togs enligt arkiven i bruk 1689, och fram tills att den siste båtsmannen, Johan Forss (1853–1905) flyttade ut 1889, hade 19 båtsmän med familjer haft torpet som bostad. Några var i tjänst länge, medan andra blev kortvariga på grund av sjukdom, dödsfall eller karriärbyten.
Vid inventering av området runt båtsmanstorpet kunde vi konstatera att det ingått i en liten, men väl organiserad, gårdsmiljö. Utöver den mycket välbevarade husgrunden fanns lämningar efter en lada, en brunn, stensträngar, röjningsrösen och åkerhak, den inre delen av en åkerterrass. Undersökningen visar att bostadshuset har haft en centralt placerad spis och varit delad i förstuga, kammare och kök. Eventuellt hade stugan även ett sovloft. Källaren nåddes sannolikt genom en lucka i trägolvet.
Undersökningen visar att torpet städats noga i samband med att familjen Forss flyttade ut. De få fynden – bland annat en nyckel och ett lås, en glasknapp och fint dekorerad keramik och porslin – är viktiga pusselbitar till båtsmanstorpets historia. Kanske kan biten från den engelska tekoppen knytas till någon av båtsmännens utlandsresor? Att torpet städats på byggnadsmaterial tolkas som att det monterats ner och flyttats. Kanske fick huset följa med familjen Forss till Oknebäck, där det fick namnet ”Nybygget”.
Ulrika Söderström och Nicholas Nilsson, arkeologer vid Kalmar läns museum