Finsk skulpturfris och 1783 års lag

Stort tack för en jättefin översiktsartikel om frihetstiden i Sverige, »Paus för enväldet« av Dick Harrison i nummer 4/2020. Här omnämns den nya riksdagsordningen av år 1723 som starkt ökade riksdagens makt i förhållande till kungen.

Som läsare i Finland undrar man dock vilken betydelse 1734 års lag hade i uppgörelsen mellan kungamakten och riksdagen. I Finland kom denna lag, som också brukar kallas »Arvid Horns lag«, att bli en symbol för kampen mot förryskningen och bevarandet av det autonoma Storfurstendömet Finland åren 1899–1914.

Symbolvärdet var så stort att denna lag lyftes fram i den gigantiska fris, utförd av skulptören Emil Wikström (1864–1942), som pryder gaveln till Ständerhuset i Helsingfors. Gavelprydnaden lyftes på plats i all hemlighet under natten före avtäckningen, för att undgå den ryska censuren.

När de ryska myndigheterna fick se frisen kunde de inte invända mot den, eftersom den ryska kejsaren Alexander I figurerar i skulpturgruppens centrum. Det skulle ha inneburit helgerån att kräva frisens avlägsnande. Tack för din insändare. Apropå frågan om lagen svarar artikelskribenten, professor Dick Harrison, såhär:

»1734 års lag är en milstolpe i både Sveriges och Finlands rättshistoria, men den hade ingen större betydelse för maktkampen mellan kung och riksdag. Vid tiden för lagens tillkomst var det frihetstida statsskicket grundligt etablerat och kungens makt var svagare än på länge.«

Det var intressant att höra om Wikströms »skulpturkupp«. I Biografiskt

Ett brev per nummer belönas med en bok. Ett exemplar av Kata Dalström – agitatorn som gick sin egen väg (Historiska Media) av Gunnela Björk går till: Anita Larsson.