Mats Hayen

Hur föddes ditt eget intresse för Bellman?

– Jag fångades av hans förmåga att måla med ord. På 1990-talet forskade jag om 1700-talets Stockholm. Bellmans texter fick mig att se den tidens människor och miljöer på ett nytt och spännande sätt. Senare upptäckte jag hans intressanta liv, och jag har med tiden lärt mig att uppskatta hans makalösa förmåga att väva samman text och musik.

Hur står sig Bellmans popularitet i våra dagar?

– Jag ser nu vissa tecken på en renässans för Bellmanintresset, efter en tid lite i skymundan. Hans popularitet växte från början av 1960-talet och fram till mitten av 1980-talet enormt i Sverige, inte minst genom uttolkare som Sven-bertil Taube, Fred Åkerström, Cornelis Vreeswijk och Joakim Thåström.

– Bellmans samlade verk finns nu digitaliserade i sin helhet, och på olika strömningstjänster finns hur mycket Bellman som helst att upptäcka. Och för första gången på länge dyker det nu upp Bellmantolkare

i yngre åldrar, vilket jag tycker är väldigt roligt.

Vad har du själv på gång framöver? Några Bellmanrelaterade projekt?

– Med Bellmanssällskapet gör vi en kryssning på Östersjön nästa vår och senare i år medverkar jag som historisk expert vid inspelningen av Peter Collins tredje album. Det rymmer tonsättningar av okända (för de flesta i alla fall) texter av Carl Michael Bellman. Det är ett spännande projekt med musiker från bland andra Bo Kaspers Orkester. jacob wiberg