Omstridd gräns i Slesvig
FRÅGA I Slesvig bor det en dansk minoritetsbefolkning på tyskt område och en tysk minoritet på danskt? Vad är bakgrunden till detta?
SVAR År 1920 flyttades den dansk-tyska gränsen och en del invånare hamnade på »fel« sida av gränsen. Grundorsaken ligger flera hundra år tillbaka eftersom trakten ofta har varit ett av Nordens oroliga hörn.
Under årens lopp har det funnits många konflikter med misstro och hat mellan folkgrupperna i området. Slesvig var från 1100-talet ett danskt hertigdöme. Spänningar mellan hertigarna och de danska kungarna gjorde området till en pyrande oroshärd. Nationalistiska strömningar på 1800-talet ledde till två krig, varvid det senare 1864 innebar att hela Sönderjylland upp till Konge å kom under preussiskt välde.
Spänningarna i området kan te sig svåröverskådliga, liksom områdets olika namn kan förvirra. Lord Palmerston, som på 1800-talet var brittisk premiärminister, lär ha sagt om Schleswig-holstein-frågan: »Det finns bara tre personer som någonsin har begripit den. Den förste var prins Albert, han är död. Den andre är en tysk professor, han har blivit galen. Den tredje är jag själv och jag har glömt alltsammans.«
Slaget vid Dybböl 1864 och de 56 år som följde med gränsen flyttad långt norrut var ett trauma för danskarna. Det var även en period av konflikter mellan tyska och danska intressen, där Tysklands förlust i första världskriget gav danskarna en chans att återfå det förlorade området.
Med stöd av USA:S president Wilsons fredsprogram, »de 14 punkterna«, genomdrevs en folkomröstning 1920. Området delades in i två zoner som röstade var för sig. I den norra zonen ville en majoritet återvända till Danmark, i den södra zonen blev det tysk majoritet. Därmed drogs den nya gräns som än idag går strax norr om staden Flensborg.
Folkomröstningen löste inte alla spänningar mellan folkgrupperna. Inte minst 1930-talet och tiden under andra världskriget, när Nazityskland ockuperade Danmark, innebar konflikter.
Det danska nazistpartiet hade många sympatisörer hos den tyska minoriteten. Vid krigets slut, då tyska flyktingar i hundratusental vällde in i Slesvig, uppstod nya problem: politisk och social oro, bostadsbrist och sjukdomar.
År 1955 kom det en vändpunkt. Då undertecknade Västtysklands förbundskansler Konrad Adenauer och Danmarks statsminister H C Hansen de så kallade Köpenhamnbonndeklarationerna. Där slogs fast en lång rad rättigheter för minoriteterna. Bland annat stadgades att den som bekänner sig till dansk eller tysk kultur »är fri och må icke av myndigheterna bestridas eller efterforskas«.
Dessutom gäller »sinnelagsprincipen«, individen bestämmer själv om hon eller han är dansk eller tysksinnad. Detta ligger till grund för hur många som anses bo på »fel« sida av gränsen – cirka 50000 dansksinnade och cirka 15000 tysksinnade invånare.
Den 10 juli 2020 är det jämnt 100 år sedan danske kung Kristian X (1870–1947) ridande på en vit häst korsade den gamla gränsen i triumf. Dagens därpå samlades hundratusen danskar vid Dybböl, slagfältet där den danska armén 56 år tidigare led det förkrossande nederlaget mot Preussen.
Hur det blir med det planerade firandet på platsen av 100årsminnet den 10 juli i är när detta skrivs osäkert, på grund av coronavirusets härjningar.
De hundra åren har oavsett hur de firas allt mer utjämnat gamla motsättningar mellan tyskt och danskt. Minoriteterna har egna politiska partier, egna skolor, egna bibliotek, egna tidningar på tyska och danska, samt utbyggda sociala och ekonomiska nätverk. Mellan Danmark och Tyskland råder ett harmoniskt förhållande.
Men en del konflikter finns kvar, oftast på lokal nivå. På senare tid har skärpta gränskontroller orsakat gnissel. Och ett sju mil långt vildsvinsstängsel längs gränsen (det sägs ska skydda danska tamsvin mot en sjukdom) vållar protester, inte minst från de bägge minoriteterna.
På en punkt avviker folken som lever på »fel« sida av gränsen. Några starka högernationalistiska vindar som plågar delar av Europa tycks inte blåsa här. Det beror möjligen på att minoriteternas organisationer alltid har varit mycket Europavänliga. ph
Sture näslund
Frilansjournalist
❞Under årens lopp har det funnits många konflikter med misstro och hat.❞