Svensk missionär blev politiker i Tanzania
FRÅGA Stämmer det att en svenska blev politiker i Tanzania?
SVAR Barbro Johansson (1912–99) var folkskollärare i Malmö och reste 1946 som missionär till den dåvarande brittiska kolonin Tanganyika i Östafrika. När hon kom till Tanganyika gick bara sex procent av de svarta barnen i skola, och i denna minoritet fick få flickor mer än två års utbildning.
De styrande britterna tyckte att flickorna, som skulle bli hustrur och arbeta i hemmen och i det småskaliga jordbruket, inte behövde någon utbildning. Samma uppfattning dominerade bland afrikanerna själva.
Mot denna bakgrund tog Barbro Johansson till sin livsuppgift att arbeta för en utbyggnad och utvecklingen av skolundervisningen, främst för flickor. De första två åren arbetade hon med utbildning av lärare vid ett lärarseminarium. 1948 var hon med och grundade en stor internatskola för flickor, och hon blev dess rektor under tolv år.
Hon engagerade sig inte bara i undervisningen utan i allt som rörde flickornas välbefinnande. Många av eleverna skulle senare spela viktiga roller för uppbyggnaden av landet och för kvinnornas ställning. Deras berättelser om »Mama Barbros« betydelse för dem spreds legendartat i landet.
I Mitten av 1950-talet anslöt hon sig till den svarta befrielserörelsen TANU. Det blev inledningen till en, för en vit kvinna, unik politisk karriär i ett svart och mansdominerat land. 1958 valdes hon in i det ännu brittiskkontrollerade parlamentet på ett Tanu-mandat. Hennes jungfrutal var en lidelsefull plädering för flickors rätt till utbildning.
Med undantag för i början av 1970talet, när hon var ambassadråd på den tanzaniska ambassaden i Stockholm, omvaldes Barbro Johansson till parlamentet ända till 1985, då hon avgick på eget initiativ.
britterna styrde Tanganyika på uppdrag av FN, men behandlade landet som en koloni. I motsats till grannlandet Kenya, där Mau Mau-upproret krävde tusentals liv, blev befrielsekampen i Tanganyika fredlig. Landet blev självständigt 1961, och fick genom union med Zanzibar namnet Tanzania.
Barbro Johansson blev efter självständigheten tanzanisk medborgare (utöver sitt svenska dito). Som rådgivare till landets förste president, Julius Nyerere, hade hon betydelse och inflytande utöver sina formella uppdrag.
vid sidan av engagemanget för flickor och kvinnor blev vuxenutbildningen hennes viktigaste område. 1973 fick hon i regeringskansliet ansvar för vuxenutbildningen på nationell nivå. Det var en gigantisk uppgift i ett land där 80 procent av den vuxna befolkningen var analfabeter.
Hon organiserad ett system med ombud för vuxenutbildning på alla arbetsplatser, tog initiativ till 52 folkhögskolor efter skandinavisk modell och till bibliotek över hela landet.
Barbro Johansson avled i Uppsala 1999. I Tanzania lever hennes namn kvar, bland annat i »Barbroskolan« – en internatskola med 600 kvinnliga elever, driven av en ideell stiftelse. ph karl-olof andersson
Journalist och författare