Populär Historia

Felnaviger­ing ledde till katastrof

-

FRÅGA Stämmer det att nästan hundra svenskar omkom vid en stor fartygskat­astrof 1904 när ett danskt skepp sjönk i Atlanten?

SVAR Ja, faktum är att fler svenskar – 95 stycken – omkom när atlantånga­ren S/S Norge gick under den 28 juni 1904 än när Titanic knappt åtta år senare sjönk (då det fanns 89 svenskar bland de 1495 omkomna). Dock har Norgekatas­trofen nästan glömts bort i skuggan av Titanics öde.

Till skillnad från Titanic – som gick under på sin jungfrures­a efter en kollision med ett isberg – var S/S Norge ett gammalt fartyg, byggt 1881. År 1904 ägdes det av det danska rederiet DFDS, som under varumärket Scandinavi­an America Line hade en reguljärli­nje på rutten Köpenhamnk­ristiania (Oslo)new York.

Eftersom det ännu inte fanns någon direkttraf­ik mellan Sverige och Amerika reste många svenskar med den danska linjen.

Under det tidiga 1900talet sjösattes åtskilliga mycket större och finare atlantånga­re. Det var inte »the rich and famous« som reste med gamla S/S Norge utan fattiga immigrante­r och skandinava­merikaner. Även judiska immigrante­r från Ryssland använde linjen och på det som skulle bli fartygets sista resa var en tredjedel av

Helen’s Reef

Skottland Glasgow passagerar­na ryska medborgare. När S/S Norge den 26 juni 1904 påbörjade färden över Atlanten fanns det totalt 795 personer ombord – 727 passagerar­e och 68 i besättning­en. Av de ombordvara­nde var 113 svenskar, varav några var besättning­smän.

allt var frid och fröjd under de första knappa två dygnen av resan – fram till morgonen den 28 juni. Då skakade skeppet plötsligt till. Klockan var 7.45. På bryggan förstod man att fartyget hade kolliderat med någonting, och antog först att det kunde vara ett skeppsvrak. Därför blev ordern att backa.

Men det var inget vrak utan ett rev i oceanen – sannolikt det fruktade Helen’s Reef i närheten av klippan Rockall, 35 landmil ut i Atlanten från Skottland. Revet drog snabbt upp en långt sår i det tunna skrovet, och att fartyget backade med full fart gjorde bara saken värre.

Atlantånga­ren började snabbt sjunka och till skillnad från hur det var på Titanic fanns ingen tid för orkestern att spela avskedssån­ger. Fartyget sjönk på bara 20 minuter, snabbare än Estonia 90 år senare.

Det rådde total panik ombord, inte bara för att skeppet sjönk så fort utan för att det bara fanns livbåtar åt 250 av 795 ombordvara­nde. Livbåtarna var överlastad­e och den första förlorades genast när den tappades och med full kraft slog i vattenytan. En annan överlastad livbåt klarade sig från olycksplat­sen men försvann på havet.

Endast fyra av åtta livbåtar undsattes och det slutliga antalet räddade blev bara 160. Arton av de räddade var svenskar eller svenskamer­ikaner. Ingen av första eller andraklass­passagerar­na överlevde. Flera av de räddade avled också i båtarna eller snart efter att de hade förts i land.

Orsaken till grundstötn­ingen var att S/S Norge hade kommit ur kurs, troligen på grund av en defekt kompass. Kapten Valdemar Gundel hörde till de räddade. Han åtalades för att ha bidragit till katastrofe­ns omfattning, men frikändes. Vraket av S/S Norge har ännu inte lokalisera­ts. ph

Mats Carlsson-lénart Frilansjou­rnalist

 ??  ?? Atlantånga­ren S/S Norge fotografer­ad i slutet av 1800-talet. Fartyget sjösattes 1880 och sjönk 1904.
Atlantånga­ren S/S Norge fotografer­ad i slutet av 1800-talet. Fartyget sjösattes 1880 och sjönk 1904.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden