Hemma hos Lagerlöf
En mäktig Aga-spis dominerar köket på Selma Lagerlöfs Mårbacka.
Många har hört talas om att den nobelprisbelönade författaren Selma Lagerlöf köpte tillbaka familjegården i Värmland för prispengarna. Och det stämmer – delvis. Gården, som hade fallit ur släkten efter faderns död på 1880-talet, köpte hon faktiskt redan 1907, två år innan hon belönades av Svenska Akademien. Hon hade då haft stora framgågar med romanen Jerusalem och med Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som skrevs som geografisk läesbok för skolan.
Men med en rejäl påfyllnad i kassan från nobelpriset kunde Lagerlöf 1910 även köpa all mark som tidigare hade hört till – åkrar, ängar och skog. Nu blev Mårbacka ett fullskaligt herrgårdsjordbruk.
Mårbacka var en släktgård. Här hade generationer av prästfamiljer bott, och sist i raden var Selmas farmor, Lisa Maja. Hon bröt dock traditionen när hon gifte sig med kammarskrivaren David Lagerlöf (istället för som det var tänkt, med Davids bror, som var präst). Lisa Maja och David fick sonen Erik Gustaf, som i sin tur blev pappa till Selma..
Under Selmas barndom hade Mårbacka en låg, rödmålad mangårdsbyggnad i trä, betydligt blygsammare än den vi ser idag. Med nobelprispengarna kunde Selma Lagerlöf för hundra år sedan anlita stjärnarkitekten Isak Gustaf Clason för att bygga ut och rusta upp huset rejält. Det är nu ett av Sveriges mest berömda författarhem med tusentals besökare varje år.
bilden visar köket. Här härskade husföreståndarinnan Ellen Lundgren. Hon ledde arbetet med fast hand och åstadkom uppskattade maträtter där det inte snålades på grädden. Den långa kopparklädda diskbänken som syns i högerkant, kallades »kökets skräck« av pigorna, som tvingades putsa den varje dag. I köket hittar vi också en magnifik Aga-spis. Det var en gåva från en annan nobelpristagare, uppfinnaren och Aga-grundaren Gustaf Dalén. ph Magnus bergsten