"Inga män har strukits för att få in fler kvinnor"
Sedan 1970 har oräkneliga svenska elever pluggat So-ämnena med läromedlet SOL. När serien nu uppdateras står Linnea Malm Bryner och Jakob Harknäs bakom historieböckerna.
När jag besöker bokförlaget Natur & Kulturs trevliga lokaler på Karlavägen i Stockholm är det inte mycket spring i korridorerna, många jobbar hemifrån i dessa coronatider. Det hindrar inte att det är hektiska dagar för förlagsredaktörerna Linnea Malm Bryner och Jakob Harknäs. Trycklämningsdatum närmar sig för den historiebok för grundskolans årskurs 7, SOL Nova Historia, som de
ansvarar för. Det är ett nytt läromedel som har klassiska rötter.
När lanserades Sol-serien?
– De första böckerna kom 1970, säger Linnea Malm Bryner. De ingick i ett helt läromedelssystem för de samhällsorienterande ämnena, och togs fram till en ny läroplan som trädde i kraft det året. I de nya böckerna möter vi dagens förutsättningar, samtidigt som vi förvaltar arvet från äldre upplagor.
Vi bygger vidare på tidigare Sol-seriers upplägg, som utarbetades av bland andra författarna Lars Hildingson och hans son Kaj, med ett lättillgängligt kunskapsfokus och ett levande språk.
– Att läromedlet är elevtillvänt och tydligt är viktigt med tanke på att det svenska språket är nytt för många idag, säger Jakob Harknäs, huvudförfattare till SOL Nova Historia. Det funkar inte längre att ha rubriken »Gnistan som satte världen i brand«, när det handlar om hur första världskriget startade.
Bland ungdomar är historia inte alltid ett favoritämne, det kan uppfattas som dammigt. Hur lockar ni till läsning?
– Ett grepp vi tar är att växla mellan makro- och mikroperspektiv, säger Jakob Harknäs. Vi tänker att det är både viktigt och effektivt att komplettera de större utvecklingslinjerna med belysande och tankeväckande exempel, som eleverna kan ta till sig och relatera till, som enskilda personöden.
Här bläddrar förlagsredaktörerna bland boksidorna i datorn, och pekar på ett svenskt exempel: Birgitta Sahlgren (1694–1771), som tog över driften av Sahlgrenska sockerbruket i Göteborg sedan hennes make hade gått bort.
– Vi lägger också ner stor möda på att ta fram ett uppdaterat bildmaterial, berättar Linnea Malm Bryner. Bilderna är centrala i historien, och ofta är de en del av källmaterialet. Vår bildredaktör Susanna Mälarstedt är mycket historieintresserad, vilket är en stor fördel.
Hur mycket styrs ni av kursplanen?
– Det är ett ramverk som vi såklart måste förhålla oss till, säger Linnea Malm Bryner. Vi ser det som ett stöd för att sortera och strukturera, och har anpassat innehåll och upplägg utifrån de förslag som ligger från Skolverket till ny kursplan 2021.
– För årskurs 7 ska vi beskriva framväxten av civilisationer i olika delar av världen, förklarar Jakob Harknäs. Även slavhandel, kolonisation och antiken ska vara med, liksom resonemang om vad historia egentligen är och hur den kan användas (historiebruk). Vi diskuterar också olika källor och hur de kan tolkas och värderas.
❞Ett grepp vi tar är att växla mellan makrooch mikroperspektiv.❞
Under senare år har det förts en debatt om könsbalansen i historieböckerna. Kritik har framförts om att för få kvinnor nämns. Hur har ni tänkt här?
– Vi har resonerat mycket kring detta och har jobbat hårt med att få till en bättre balans än vad som har varit fallet i tidigare läromedel, säger Jakob Harknäs. Här är det viktigt att välja ut relevanta exempel. Inte minst försöker vi visa på när män och kvinnor figurerar och agerar tillsammans. Och vi belyser såklart även barnens levnadsvillkor.
– Samtidigt som vi har jobbat hårt med att få det mer jämställt har det inte inneburit att män har strukits för att få in fler kvinnor, förklarar Linnea Malm Bryner. Istället lyfter vi fram kvinnor med makt eller som har haft betydelse, personer som ofta har utelämnats ur historieskrivningen tidigare. Men räknar du namn blir det inte exakt 50/50.
– Ibland problematiserar vi genusfrågan i sig, inflikar Jakob Harknäs. Som att »Kvinnan från Barum« länge och slentrianmässigt tolkades som en stenåldersman för att det i graven intill skelettet påträffades jakt- och fiskeredskap.
Hur har ni jobbat för att boken ska vara uppdaterad med ny fakta?
– Vi är båda historielärare i grunden och har pluggat en hel del i ämnet själva, säger Linnea Malm Bryner. För att säkra innehållet vetenskapligt har vi konsulterat historiker och andra specialister som faktagranskare till varje kapitel. För att ligga rätt pedagogiskt för vi kontinuerligt en dialog med lärare och försöker att komma ut på besök i skolorna.
–Vi vill vara nära forskningsfronten, säger Jakob Harknäs. Som läromedelsförfattare försöker jag att ha bra koll på färska rön och ny litteratur. Dessutom följer jag flera poddar. Historia är ett stort intresse för mig. Ja, det är det för oss båda. ph