Under amerikanska inbördeskriget 1861–65 fanns det svenskar på både nord- och sydsidan. Vilka var de?
Flera tusen svenskar svenskättlingar stred i amerikanska inbördeskriget. De svenskspråkiga tidningarna i USA bidrog till att många tog värvning i nordstatsarmén. Något hundratal svenskar drog dock på sig sydstaternas grå uniform.
❞I de södra slavstaterna sågs valet av Lincoln som oacceptabelt.❞
När amerikanska inbördeskriget bröt ut under våren 1861 blev få förvånade. Ända sedan slaverimotståndaren Abraham Lincoln hade valts till president året innan hade USA befunnit sig i upplösningstillstånd. I de södra slavstaterna sågs valet av Lincoln som oacceptabelt, och successivt begärde en efter en av sydstaterna utträde ur unionen, med South Carolina först.
Delstaterna som hade lämnat utropade en ny och självständig statsbildning: Amerikas konfedererade stater. Detta mottogs inte väl av den Lincoln-ledda regeringen i Washington, och konflikten mellan nord och syd eskalerade snabbt till inbördeskrig. Efter fyra långa år av stridigheter kapitulerade konfederationen 1865, och USA blev enat. Kriget var oerhört kostsamt, över en halv miljon soldater dog på slagfälten. Några av dem var faktiskt svenskar.
Åren kring 1840 markerar på allvar starten för den svenska emigrationen till Nordamerika. Flyttlassen styrde mestadels mot den amerikanska Mellanvästern, särskilt till Illinois. Den platta bördiga marken och det välutbyggda järnvägsnätet borgade för stora skördar som med enkelhet kunde säljas och fraktas till högstbjudande. Detta lockade många.
År 1860 fanns det cirka 18 500 svenskar i USA, varav 6 500 var bosatta i Illinois. Resten var till största delen spridda i Mellanvästern, bland annat i Iowa, Wisconsin och Minnesota. Vissa emigranter bosatte sig även i New York. Få svenskar flyttade till de södra delstaterna, även om det finns exempel på enstaka personer som slog sig ned som ranchägare i Texas eller som köpmän i de södra hamnstäderna.
Förutom nybyggarna reste en del svenskar iväg över Atlanten av politiska skäl. I liberala kretsar beskrevs USA ofta som ett demokratiskt föredöme jämfört med Sverige som var ett land med ståndsriksdag och stark kungamakt.
Därutöver fanns det religiösa emigranter. Frikyrkorörelserna var på frammarsch i Sverige och många valde att lämna landet för att kunna utöva sin religion efter eget tycke. Det var inte ovanligt att hela frikyrkliga församlingar samlade ihop pengar för att tillsammans resa till Amerika.
Likt andra invandrargrupper vid denna tid blandade sig sällan de svenska emigranterna med andra nationaliteter. Istället bosatte de sig helst nära andra svenskar eller skandinaver, i mer eller mindre slutna samhällen. Svenska seder och bruk bevarades därmed relativt oförändrade i de svenska bosättningarna under flera årtionden, och emigranterna fortsatte att sjunga svenska psalmer och få sina nyheter från svenskspråkiga tidningar.
Den med god marginal största svenskspråkiga tidningen i USA under 1860talet var Hemlandet: det gamla och det nya som gavs ut i Chicago från 1855. Den bytte namn 1870 till Gamla och Nya Hemlandet, och