Fyra svenska professorer har närstuderat den spektakulära östgötska runstenens långa inskription.

En av världens mest kända, och mest förbryllande runstenar är den så kallade Rökstenen i Östergötland. Länge har forskare försökt begripa vad dess märkliga och rekordlånga runinskrift betyder. Nu tycks fyra svenska professorer ha lyckats tyda tecknen.

Kan Rökstenens gåta nu vara löst på riktigt? Kanske. Tidigare trodde man att världens längsta runinskrift kretsade kring minnen om strider, krigsbyten och inte minst Theoderik den store (454–526 e Kr), en av Medelhavsområdets mäktigaste män. Men i början av 2020 presenterade en forskargrupp en annan tydning av texten. Ristningen från 800talet handlar, menar forskarna, om kampen mellan ljus och mörker, mellan värme och kyla, och – inte minst – mellan liv och död. Både fimbulvintern och Ragnarök gör sig hörda genom århundradena.

Ända sedan 1600talet har Rökstenen intill Röks kyrka i Östergötland dragit till sig forskares uppmärksamhet. Ristningen var till en början svår att förstå. Som en 1700talshistoriker uttryckte det, den var »aldeles obegripelig och oläslig«. →

Att bara runstenens ena sida var synlig gjorde inte läsningen lättare, stenen var då nämligen inmurad i en tiondebod. Först när huset revs 1843 upptäckte man att det fanns runor på fem av stenens sidor. 35 år senare publicerades det första av många tolkningsförslag. Det finns flera orsaker till att Rökstenen är svårtydd. Dels är den delvis ristad med chiffer, dels finns inga mellanrum mellan orden. Och ibland när ett ord slutar på samma runa som nästa ord börjar på, har runristaren valt att använda ett och samma tecken.

Islutet av 1800-talet föreslog en isländsk forskare att Theoderik den store var nämnd på stenen, och sedan dess har de lärde varit låsta vid den uppfattningen. Den kanske mest pampiga översättningen gjordes i mitten av 1950-talet av språkforskaren och ledamoten i Svenska Akademien Elias Wessén:

Då rådde Tjodrik den djärve, sjökrigarnas hövding, över Reidhavets strand. Nu sitter han rustad på sin gotiska häst, med sköld över axeln, den främste av märingar.

År 2007 presenterade Bo Ralph, professor i nordiska språk, en annan tolkning. Runföljden »rik« i slutet av Tjodriks namn skulle i stället läsas som »rink«, alltså krigare. Och det som hade tolkats som början på Tjodriks namn var i själva verket ordet »häst«.

I Bo Ralphs ögon försvann alltså Theoderik och ersattes med »red på hästen, den modige krigaren«. Han påpekade också att inskriften var full av gåtor, något som har paralleller i samtida europeiska skrifter.

Professor Per Holmberg, som är språkforskare vid Göteborgs universitet, fortsatte att grubbla över runstenens innehåll utifrån Ralphs nytolkning. Han beslöt sig för att sätta samman en forskargrupp med fyra professorer – runexperten Henrik Williams, religionsvetaren Olof Sundqvist, arkeologen Bo Gräslund, och så Per Holmberg själv.