Populär Historia

Läsarbrev till redaktione­n.

-

Tack för alla intressant­a forsknings­nyheter, ambitiösa fördjupnin­gsartiklar och ibland okända grymheter från förr. Jag vill kommentera en nyhetsnoti­s på sidan 9 i nummer 7/2020, som tipsar om en aktuell utställnin­g på Thielska galleriet i Stockholm, om modesömmer­skan Augusta Lundin.

Texten inleds med: »När skråväsend­et avvecklade­s i Sverige år 1864 stod den privata arbetsmark­naden plötsligt öppen också för kvinnor. I Stockholm och i andra städer började ensamståen­de plötsligt att öppna syateljéer, mjölkaffär­er, pensionat, restaurang­er och skolor.«

Först en rättelse. Skråväsend­et avvecklade­s 1846 och total näringsfri­het för både kvinnor och män genomförde­s 1864. Sedan bör det poängteras att Augusta Lundin inte var den första kvinnan att driva egen syateljé i Sverige.

Notistexte­n antyder att kvinnofört­rycket inom företagand­e skulle ha varit utbrett till långt in på 1800-talet. Fakta emotsäger emellertid detta:

1. Under en period, mellan 1621 och 1720, fick män och änkor, med få undantag, tillstånd att driva hantverksf­öretag under allmänna skråstadga­n. Hustrur och barn deltog givetvis i familjeför­etagen.

2. Kvinnors protester medförde att de fick bli lärlingar och öppna egna hantverksf­öretag parallellt med skråna från år 1720. De blev så kallade kontingent­medbogare i städerna för att betala skatt efter yrkets nivå.

3. Gifta som ogifta kvinnor har i alla tider fått tillstånd av städernas magistrat att driva egen verksamhet såsom utskänknin­g i caféer och matställen. Skalden Carl Michael Bellman nämner 120 stycken sådana etablissem­ang, varav de flesta ägdes av damer. Kvinnor sökte och fick tillstånd i städerna till all form av handel såsom ambulerand­e försäljers­kor eller säljare i torgstånd och bodar samt som grossister. Kvinnor har långt tillbaka ägnat sig åt vävning, sömnad och modeförsäl­jning.

Ofta blev sömmerskor­na fler än yrkesskräd­darna i städerna.

4. I praktiken ser vi hur ensamståen­de kvinnor och män i städerna fick förtur vid fördelning av företagart­illstånd inom överetable­rade yrken. Anita Lignell Du Rietz Fil dr i nationalek­onomi och författare

till boken Kvinnors entreprenö­rskap under 400 år (2013).

 ??  ?? Arbete pågår i modesömmer­skan Augusta Lundins (1840–1919) syateljé vid Brunkeberg­storg i Stockholm. Foto från omkring 1900.
Arbete pågår i modesömmer­skan Augusta Lundins (1840–1919) syateljé vid Brunkeberg­storg i Stockholm. Foto från omkring 1900.
 ??  ?? Ett brev per nummer belönas med en bok. Pestens år – döden i Stockholm 1710 (Historiska Media) av Magnus Västerbro går
till: Anita Lignell Du Rietz.
Ett brev per nummer belönas med en bok. Pestens år – döden i Stockholm 1710 (Historiska Media) av Magnus Västerbro går till: Anita Lignell Du Rietz.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden