Landet runt
Senaste nytt från tre av landets museer.
Revinge bys historia
Kulturens arkeologer genomförde under sensommaren en arkeologisk undersökning i Revinge i Skåne. Undersökningen omfattar omkring 3 700 kvadratmeter av den historiska bytomten. Det är inte första gången som Kulturen gräver på den gamla bytomten. Under en större undersökning år 2006 påvisades en kontinuerlig bebyggelse i byns norra del från övergången mellan vikingatid och tidig medeltid och fram till enskiftet omkring 1830. Lämningarna bestod av i huvudsak stolpburna hus, grophus, diken och brunnar. Fyndet av en näbbfibula kan indikera att bebyggelse från vendeltid har funnits i den medeltida byns närhet. Ortnamn med efterleden -inge, som i Revinge, brukar dateras till tiden före vikingatiden.
Årets undersökning genomfördes på platsen för två gårdar, före enskiftet belägna nära byvägen i södra delen av byn. En viktig fråga – som vi hoppas kunna besvara – är hur långt tillbaka bebyggelsen i södra delen av byn kan föras: är den etablerad under tidig medeltid eller byggdes gårdarna senare? Ytterligare en viktig aspekt som vi hoppas kunna belysa genom arkeobotaniska analyser är byns äldre agrarekonomiska profil: vilka grödor odlades och vilka var de mest betydande under medeltiden? Ännu en viktig pusselbit kommer således att läggas till Revinge bys historia.
Mattias Karlsson, arkeolog, Kulturen i Lund
Trotsade trumförbudet
Länsmuseet Gävleborg håller på att kartlägga samiska kulturmiljöer i Gästrikland och Hälsingland. På flera platser har det bott så kallade sockenlappar. Sockenlapp var en titel som en del samer innehade under 1700- och 1800-talen. Sockenlappens uppgift var att utföra sysslor som bondebefolkningen inte ville befatta sig med, som till exempel att slakta hästar, avliva hundar och jaga odjur, det vill säga björn och varg. De var även kända för sina fina korgarbeten.
En av platserna, Lappatäkten, ligger strax öster om Järvsö i Hälsingland. Platsen består av en husgrund och en jordkällare som varit i bruk under 1700-talets andra hälft och början av 1800-talet. Lämningarna undersöktes i somras tillsammans med Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum och Stene byaförening. Det hade aldrig gjorts någon arkeologisk undersökning av ett sockenlappboställe i landet.
Bland fynden finns minst tio huvuden till kritpipor och ett antal pipskaftsdelar, vilket är betydligt fler än vad man hittar i en vanlig torpgrund. Kritpiporna är tillverkade i Stockholm och Falun. Kritpipor påträffas ofta vid samiska lämningar. Det fanns få skärvor av porslin och keramik. Familjen har sannolikt haft skålar och kärl tillverkade av trä, näver eller rötter, som inte har bevarats i marken. Det fanns även bössflinta till ett flintlåsgevär. De ben som hittades är från får elller get och nöt, men även häst och björn. Detta är en direkt koppling till arbetsuppgifter som hästslaktare och rovdjursjägare. Det mest spännande fyndet är ett hänge gjort av en kopparlegering, som har hört till en trumma. Det var förbjudet att använda trummor; fyndet visar att familjen trotsade förbudet. Undersökningen visar att arkeologin är ett viktigt komplement till de historiska källorna.
Maria Björck, avdelningschef Kulturmiljö Länsmuseet Gävleborg
Sigtuna museum växer
Sigtuna museum har fått en rejäl ansiktslyftning. Förutom renovering av själva museet har vi också fått ett nytt och modernt magasin till våra 150 000 fynd från det senvikingatida och tidigmedeltida Sigtuna.
Behovet har länge varit skriande. Det lilla magasin som inreddes i källaren då museet byggdes till på 1960-talet blev för trångt, i synnerhet genom de stora utgrävningarna på 1980-talet och framåt. Förutom trångboddheten var klimatfrågan ett problem. Luftfuktighet och temperatur kunde inte regleras, till nackdel för föremålens skick.
År 2012 fick vi kommunala medel för att nyinreda en del av en industribyggnad med sju klimatiserade rum, fotoateljé, konserveringsateljé, kontor och forskarrum. Ett lyft utöver vad museet hade vågat hoppas på.
Under 2013 packades fynden – 3 000 träbackar med fyndaskar – med hjälp av extrapersonal från den statliga satsningen Kulturarvslyftet. Samtidigt passade vi på att uppgradera förvaringsstandarden och bytte ut våra bruna fyndaskar mot nya av syrafri kartong. År 2014 flyttades allt över till det då färdiginredda magasinet, där föremålen packades upp och sorterades in. En stor apparat – nedpackning och uppackning tog närmare två år. Processen har även inneburit sortering och viss inventering, med bättre ordning i magasinet som följd.
Magasinet är bemannat av en konservator, en arkeolog och en extra anställd som arbetar med fotografering av fynden. Bilderna ska läggas in i museets nya föremålsdatabas som på sikt även ska distribueras digitalt till en större publik.
Numera fördelas fynd från alla grävningar inom Sigtuna kommun till oss per automatik.
Anders Söderberg, arkeolog, Sigtuna museum