Piltdownmänniskan
Ramhistorien är välkänd: En förhistorisk människoart ”upptäcktes” i byn Piltdown, Sussex, Storbritannien, under åren 1908–15, av framför allt amatörarkeologen Charles Dawson. Utifrån de få fragmenten kunde man se så mycket som att artens skalle liknade en modern människas, medan käken liknade en apkäke. Det innebar att Eoanthropus dawsoni, ”Dawsons gryningsmänniska” som den fick heta, var den felande länk mellan apor och människor som evolutionen enligt tidens uppfattning förutspådde. Upptäckten fick ett blandat mottagande och diskuterades livligt, i synnerhet de första åren.
I efterhand kan man få intrycket att Piltdown-människan accepterades allmänt. Många experter trodde på den, men många gjorde det inte. En vanlig åsikt var att de fragmentariska fynden var högst intressanta men otillräckliga, och att man behövde fynd där det tydligt framgick att skalle och käke hängde ihop, vilket inte var fallet i Piltdown. Till detta kom efter hand allt fler fynd som visade att människans käke ”moderniserats” före skallen, vilket gjorde Eoanthropus till en anomali.
Det fanns irrationella skäl att såväl acceptera som misstro fynden. Ovetenskaplig patriotism spelade in mot det fyndrika Frankrike – (Storbritannien hade dittills haft praktiskt taget ingenting i den vägen) – och under första världskriget än mer mot Tyskland. Under denna tid var det många annars sansade forskare som värderade idéer och fynd utifrån dess nationalitet. Kreationister avfärdade givetvis den felande länken direkt, vilket kunde ge intryck av att den som misstrodde Eoanthropus misstrodde evolutionen och vetenskapen. Denna osäkerhet verkar inte ha nått ut till allmänheten. Där var Piltdown-människan ett faktum fram till 1950-talet. För det var först 1953 som den slutgiltigt avslöjades som en ren bluff: skallen var verkligen en människoskalle, käken en apkäke. Aptänder som slitits på ett sätt som är karakteristiskt för människor hade filats ner. Moderna ben hade brunfärgats för att se gamla ut. En förhållandevis enkel
förfalskning hade lurat många (men inte alla) experter under decennier. Att den inte avslöjades tidigare berodde främst på att även de mest uppburna forskarna på sin höjd fått en glimt av originalfynden, för att sedan få avgjutningar att undersöka närmare, på vilka infärgning och nedfilning inte framgick.
Den stora fråga som man funderat på sedan dess är vem som tillverkade Piltdown-människan. En lång rad av de inblandade har misstänkts. I dag pekar allt mot att Dawson var upphovsmannen. Han hade en omfattande samling av arkeologiska förfalskningar, flera manipulerade på liknande sätt som ”fynden” från Piltdown, och en omsorgsfull rapport från 2016 visade att fynd som Dawson hade gjort på egen hand kom från samma individer som andra fynd.
”Att den inte avslöjades berodde på att även de mest uppburna forskarna på sin höjd fått en glimt av originalfyndet”