Engadin – mycket mer än St. Moritz
Låt inte glamouren i huvudorten skrämma dig. Engadindalen i östra Schweiz har mycket mer att erbjuda av både genuin alpkultur och fantastisk vintersport.
”Vanliga människor tar sig med fördel till Engadin med hjälp av tåget från Chur, en av världens mest hisnande tågresor.”
Engadindalen i Schweiz har ett imageproblem, och det har att göra med dess huvudort. Även bland schweizarna själva väcker namnet St. Moritz tankar på minkpälsar, Ferraris och blaserade mångmiljonärer. I sådan miljö är det lätt att känna sig malplacerad som vanlig semesterfirare, men att döma Engadin efter St. Moritz är ett misstag. De som gör det riskerar att avfärda en av Alpernas mest inbjudande och mångsidiga vinterdestinationer.
Engadin betyder ”Inns trädgård” på lokalspråket romansch, som vi svenskar brukar kalla räto-romanska. Redan under romartiden kom turister hit för att dricka brunn och njuta av den stärkande fjälluften. Under slutet av 1800-talet upptäcktes dalen av brittiska besökare, och resten är turisthistoria. I dag är St. Moritz en av världens mest kända vintersportorter.
MEN FAKTUM
är att den exklusiva stämningen klingar av tvärt så fort man lämnar St. Moritz. Närliggande småorter som Pontresina, Silvaplana och Celerina är genuina och välmående små pärlor med en helt annan atmosfär. Där är det naturintresse som gäller, inte minst skidåkning, vilket faller sig naturligt när några av världens bästa skidbackar finns alldeles runt hörnet, utmed sluttningarna på bergen Corviglia, Corvatsch och Diavolezza.
Och det är inte bara backarnas längd och höga kvalitet som gör Engadin till ett lockande resmål. Närheten till Italien gör att matkulturen också är i toppklass. Infrastrukturen är utbyggd på ett sätt som inte finns i Sverige, med fullskaliga fjällstationer med restauranger på över 3 000 meters höjd, dit man tar sig bekvämt med kabinbana.
BOTTEN AV
Engadindalen ligger på hög höjd, kring 1 700 meter, vilket längdåkare utnyttjar inför kraftprov som Vasaloppet. Eller Engadin Skimarathon, som går varje år i början av mars mellan Maloja och S-chanf. Många skandinaver lockas också av nya La Diagonella, ett sex mil långt lopp med start och mål i Zuoz. Till skillnad från många alpdalar är Engadin bred på botten, så det finns förvånansvärt många långa platta sträckor för längdåkare. Förutom de många sjöarna. I småorter som vackra Zuoz, S- chanf och Scuol längre norrut i dalen, längs floden Inns färd mot Österrike och Innsbruck, fortsätter myset, även om skidåkningen blir mer familjebetonad.
Huvudstaden i övre Engadin, Samedan, är ingen skidort men däremot hem för Europas näst högst belägna flygplats, efter Courchevel, på 1 707 meters höjd. Den har även en plats i den moderna kulturhistorien som flygplatsen i filmklassikern Örnnästet. Det är förstås här jetsettarna landar när de ska till St. Moritz. Vanliga människor tar sig med fördel till Engadin med hjälp av tåget från Chur, en av världens mest hisnande tågresor.
Alltså – döm inte hela dalen efter St. Moritz, som förresten också är en mysig stad i grunden. Dessutom kan ju miljonärer också vara trevliga. Som kompisar i sittliften, till exempel.