Vett och etikett på planet
På en resa hem från Paris nyligen beslutade sig en pappa för att byta blöja på sitt spädbarn i stolssätet bakom mig. Han blev uppriktigt förvånad när f lygvärdinnan förklarade att bajs i kabinen inte är särskilt trevligt för andra passagerare, speciellt inte för dem som äter, och hänvisade honom till toaletten.
När många människor ska samsas på en mycket begränsad yta underlättas samvaron om alla är överens om ett ramverk av regler för hur vi ska bete oss. Att flyga är förmodligen den vanligaste riktigt trånga situationen vi regelbundet hamnar i och i stort är vi riktigt duktiga på att följa manualen och göra det som är bäst för kollektivet: vi boardar planet i den ordning som våra stolsrader blir uppropade, vi stoppar snabbt upp vårt handbagage på de för ändamålet avsedda hyllor, vi stiger raskt åt sidan in på vår plats så att bakomvarande passagerare kan passera, vi lämnar duktigt ifrån oss avfall till flygvärdarna när de patrullerar gången med skräpvagnen, vi stänger av våra mobiler vid start och landning och vi fäller inte ner ryggstödet och brickan förrän lampan har släckts. Men ibland uppstår ändå situationer som inte finns omnämnda i regelboken.
Ett oturligt scenario är när man hamnat vid ett törstigt sällskap som ska fira in starten på den efterlängtade semestern med ett hejdundrande fylleslag, som inte sällan påbörjats redan i någon av flygplatsbarerna. För min del får man gärna dricka såväl ekologiskt vatten från någon helig källa i Söderhavet som högoktanig starksprit så länge inte resultatet av klunkandet går ut över någon annan. Lite snack och semesterglada röster är okej för min del – om det inte är på ett nattflyg – men man ska inte behöva lyssna på refrängen till ” Who let the dogs out” framförd av ett dussin skrålande medpassagerare, inte en endaste gång, än mindre på repeat.
Ett annat otyg är när personen i sätet bakom tar tag i huvuddelen av ens ryggstöd för att hiva sig upp till stående. Särskilt störande är detta givetvis om man lyckats somna, men det är baskemej nästan lika illa att i vaket tillstånd få sitt bakhuvud dunkat mot stolens huvudände.
På långflygningar är det många som tycker att det är skönt att ta av sig skorna och att kunna vifta på tårna – jag själv inkluderad – men detta måste bli en samvetsfråga. Att sprida en fotsvettsodör i stolsraden är inte trevligt, så vet du med dig att du transpirerar ymnigt om fossingarna bör du behålla skodonen på.
När vi är så nära inpå varandra finns inga stora marginaler för personliga utsvävningar, nej, för allas trevnad gör vi bäst i att rätta oss i ledet och följa både de skrivna och oskrivna reglerna. Även om du anser att just din bebis bajsar rosor och parfym. Det här är mina käpphästar – vad stör du dig mest på under flygresan?