Inuti solen

Den jättelika och livgivande stjärnan.

Vår sol är en enorm stjärna som har skapats ur en massiv gravitationskollaps när rymddamm och gas från en nebulosa kolliderade. Dess diameter är cirka 109 gånger större än jordens och den väger 300 000 gånger mer. Solen utgör vårt solsystems centrum och är den absolut största himlakroppen i vår närhet. Den består av 70 procent väte och omkring 28 procent helium (plus andra gaser).

”Solens yta är ett tätt plasmalager med en temperatur på 5 800 grader kelvin. Den är i konstant rörelse tack vare de konvektiva rörelser som orsakas av hettan underifrån”, säger David Alexander, fysik- och astronomiprofessor vid Rice University. ”Dessa konvektiva rörelser visar sig i en spridning av mönster som kallas granulation som mäter omkring 100 mil tvärs över och visar sig på hela solytan.”

I solens kärna är temperaturen och trycket så högt, och väteatomerna rör sig så snabbt att det orsakar fusion vilket förvandlar väteatomer till helium. Elektromagnetisk strålning transporteras från solens kärna till ytan och försvinner ut i rymden som elektromagnetisk strålning, ett förblindande ljus och oerhörda mängder solvärme. Faktum är att solens kärna är varmare än själva ytan, men när värmen lämnar ytan stiger temperaturen till 1–2 miljoner grader Celsius. Enligt David Alexander förstår astronomerna inte fullt ut varför solens atmosfär är så het, men de tror att det har något att göra med magnetiska fält.