Rymden – Från vår planet til universums djupaste hörn
Europa
Vår största chans att hitta liv finns på Jupiters måne.
Europa är jämte Io, Ganymede och Callisto en av Jupiters fyra största månar. Den är anmärkningsvärd tack vare sin istäckta yta med ett möjligt hav undertill. Alla månar vänder samma sida mot Jupiter under sin bana runt planeten. Islagret som täcker Europas hela yta är inte mer än 0,8–16 mil tjockt. Månens yta är en av de slätaste i solsystemet. De dalar och höjder som finns mäter inte mer än några hundra meter i djup eller höjd. Det tyder på att Eurpoa är ung och fortfarande formas, som jordklotet.
Europa består mestadels av sten trots att kärnan har ett högt järninnehåll. Gravitationskrafter från Jupiter och de andra tre stora månarna har försett Europa ett varmt inre i en process som kallas för tidvattenuppvärmning och som påminner om hur tidvattnet på jorden fungerar när vår måne drar i haven.
Europa har en väldigt tunn atmosfär som består av enbart syre och som skapas från partiklar som skickas ut från strålningen från Jupiter. Partiklarna träffar månens yta och bildar vattenånga.
Tack vare att Europa knappt har någon atmosfär dalar temperaturen på ytan till -162 grader Celsius vid ekvatorn och blir möjligen så låg som -220 grader vid polerna. Det är nära den absoluta nollpunkten som ligger på -273,15 grader Celsius. Några kilometer ner i Europas hav kan temperaturen ligga på -30 grader eller så högt som 0 grader Celsius, vilket innebär att potentiella livsformer skulle vara tvungna att anpassa sig till mycket låga temperaturer.
Den stora mängden strålningen från Jupiter kan orsaka stor skada på en rymdsond som skickas till
Europa. En av få sonder som har studerat månen var sonden Galileo, döpt efter astronomen som upptäckte
Jupiters fyra största månar under en vecka 1610. Den färdades mellan Jupiter och dess månar mellan 1995 och
2003 och försåg oss med en stor del av den information vi har om Europa i dag.
Synliga sprickor i isen betyder att ett hav kan dölja sig under ytan.