Inuti en rymddräkt

Hur är astronautens dräkt konstruerad som gör att man kan överleva i rymden?

Det är förmodligen rimligast att inte tänka på en rymddräkt som ett klädesplagg – en tröja man tar på sig för att hålla sig varm eller ett par stövlar för att slippa bli blöt om fötterna – utan snarare som en miljö eller ett litet privat rymdskepp som astronauterna bär när de befinner sig i rymden.

Två uppenbara hot mot människan i rymden är bristen på syre och de väldiga temperaturväxlingarna som kan skifta mellan -100 grader Celsius till 120 plusgrader. Men de kan utsättas för andra faror också, till exempel extremt lågt tryck, mikrometeoriter som rusar fram många gånger snabbare än en gevärskula och exponering för höga strålningshalter som inte filtreras av någon atmosfär som på jorden.

Astronauter behöver skyddas från dessa faror när de befinner sig utanför rymdfarkosten och det är precis vad rymddräkten är konstruerad för. Den är uppdelad i ett antal huvudsektioner med både rörliga och fixerade delar och är designad för att ge fysiskt skydd utvändigt. Inuti dräkten har astronauten en tryckjusterad och syresatt miljö.

Undertill bär astronauten ett plagg som hjälper till att reglera kroppstemperaturen med invävda rör i vilka vatten cirkulerar. I astronautens ryggsäck ryms det primära livsuppehållande systemet som pumpar in syre i astronautens hjälm och avlägsnar överflödigt koldioxid från utandningsluften. Den innehåller även den elektriska utrustning som krävs för att driva dräktens system och en vattentank till nedkylningssystemet.

”I astronautens ryggsäck ryms det primära livsuppehållande systemet …”