8. Jakten på mörk materia

Astronomer har sedan 30-talet förstått att det finns mer till universum än det material vi kan se. Normal (eller baryonisk) materia kan inte undvika att interagera med ljus och andra former av elektromagnetisk strålning. Stjärnor utstrålar synligt ljus, varm gas avger röntgenstrålar och även det kallaste materialet i universum avger radiovågor och infraröda strålar. Moln som består av denna typ av materia kan dessutom absorbera strålning som passerar genom dem.

Det finns dock en annan klass av materia som ignorerar ljus helt och hållet. Mörk materia är inte bara mörk, men även helt transparent för alla typer av strålning. Den gör sig bara synlig genom dess gravitationella inflytande på synliga föremål runtom sig. Den påverkar till exempel stjärnorns banor i galaxer och galaxer inuti galaxhop. På den senaste tiden har astronomer utvecklat tekniker för att kartlägga fördelningen av mörk materia med hjälp av gravitationslinser, som visar sättet stora koncentrationer av materia avleder passagen för närliggande ljusvågor.

Bevisen föreslår att mörk materia är cirka sex gånger tyngre än synlig materia, men vad består det av? Astronomer brukade tro att ”massive astrophysical compact halo objects” eller MACHOS (normal materia som är för mörk och svag för att upptäcka, som ensamma planeter och svarta hål) kunde vara en del av det, men allt eftersom teleskopen har förbättrats har det blivit tydligt att dessa föremål inte finns i tillräckligt stora kvantiteter. Kosmologer tror istället att mörk materia till stor del består av ”svagt växelverkande massiva partiklar” eller WIMPS (speciella subatomära partiklar som inte interagerar med strålning eller normal materia, men har betydande massa). Det återstår dock att komma fram till exakt vad WIMPS är för något.