Reynoldsbreven

I ett försök att hjälpa en kvinna i nöd fick en gift Alexander Hamilton mer än han räknade med när han påbörjade en affär med en ung Maria Reynolds.

Sommaren 1791 söktes Hamilton upp av en ung kvinna vid namn Maria Reynolds som var i behov av pengar. Hamilton erbjöd henne ett lån och när han ankom till hennes hem leddes han in av Reynolds till hennes sovrum där ”en konversation följde som snabbt gjorde det uppenbart att annat än ekonomisk tröst också skulle vara acceptabelt”.

Hamilton och Maria fortsatte sin affär i över ett år – tills Hamilton fick ett brev från hennes man, James Reynolds. Reynolds sökte monetär kompensation för affären och i ett brev föreslog han att Hamilton ”ger mig summan av tusen dollar och jag lämnar staden med min dotter och åker dit mina vänner inte kommer att höra av mig”. För att behålla sin hemlighet betalade Hamilton pengarna.

Efter att James Reynolds arresterades 1792 började Hamiltons hemlighet att läcka ut. Thomas Jefferson fick nys om affären och spred rykten om den till allmänheten. För att motverka dessa rykten gjorde Hamilton det han kunde bäst, han plockade upp en penna för att skriva Reynoldsbreven.

I dokumentet på 95 sidor, med titeln ”Observations on Certain Documents”, nekade Hamilton till alla anklagelser om korruption och spekulation. Han förnekade inte sin affär Maria Reynolds utan gick istället in på detaljer om affären, vilket skadade hans rykte bortom all räddning.

Medan Hamiltons ärlighet var beundransvärd var hans rykte som politiker i stycken. Hans förhållande till sin fru Elizabeth var inte mycket bättre. Så småningom förenades de efter att deras son Phillip dog, men affären var alltid en börda i deras äktenskap.