1848 var revolutionernas år i Europa. Disillusionerade intellektuella och studenter gick ihop med fattiga arbetare och krävde liberala reformer – inklusive pressfrihet, skattelättnader och en röst i regeringen. De oorganiserade upproren spred sig från stat till stat med olikartade resultat.
Bayern var inte den enda staten att skakas av revolution.
FrankrikeDet kaotiska året började i Frankrike i februari med uppror mot orleanisten kung Ludvig Filip I och hans katastrofala styre som ledde landet mot ekonomiskt kaos. Efter att regeringen förbjöd kontroversiella politiska middagar samlades arga folkmassor på gatorna. 52 personer dödades och premiärministern avgick. Avenyerna i Paris var barrikaderade och byggnader stod i lågor – Ludvig Filip abdikerade den 24 februari och flydde till England. I den nya republiken fortsatte våldet hela sommaren och dämpades först i december när Louis Napoleon valdes till president. Tre år senare förklarade han sig tsar Napoleon III. Preussen En månad efter att Ludvig Filip abdikerat krävde Berlins folk att kung Fredrik Vilhelm IV skulle bevilja pressfrihet, en konstitution och ett folkvalt parlament. Rädd för att bli av med tronen gick han med på detta men skickade snart ut sin armé för att avvärja demonstranter. Under de följande dagarna dödades hundratals demonstranter. Med Berlin i kaos upprepade kungen sina tidigare löften och gav Preussen en konstitution. Österrike Två veckor efter den franska revolutionen spreds kaoset till Habsburg-riket. Demonstrationer i Wien drev tsar Ferdinand I:s utrikesminister furste Klemens von Metternich till exil och tvingande fram vissa förändringar, inklusive en halvhjärtad konstitution som inte gladde någon. Tsaren flydde till Innsbrück under fortsatta uppror och i början av sommaren var Habsburgkontrollerade Ungern i uppror. Det tog månader att slå ner upproret och först i november återtog imperialistiska trupper äntligen Wien från revolutionärerna. Men påfrestningarna var för mycket för den åldrade och psykiskt ostabila Ferdinand – han abdikerade den 2 december och hans brorson Franz Josef tog över tronen.SachsenDen tyska staten Sachsen bevittnade några av de mest våldsamma upploppen 1848. Ironiskt nog ledde kompositören Richard Wagner – som blev Ludvig I:s sonson Ludwig II:S favorit - demonstrationer i Dresden. Han krävde reformer av rättsväsendet, pressfrihet och en konstitution. Kung Frederick Augustus II blev överraskad och gick snabbt med på demonstranternas krav. När kung Kristian VIII av Danmark dog i januari 1848 möttes hans efterträdare Frederick VII omedelbart av uppror från undersåtar som krävde ett slut på det totalitära styret. Frederick beviljade en konstitution och utnämnde framträdande liberala politiker till medlemmar av hans nya styrande regering – och avvärjde därigenom revolutionen. Nederländerna led inte av någon riktig revolutionär rörelse år 1848, men när Frankrikes och Bayerns monarker abdikerade blev kung William II orolig och reformerade konstitutionen genom att införa parlamentarisk demokrati i sitt land.