Sanningen bakom vår tids största skandaler

STELLA WALSH

Den tragiska historian om hur en kvinnas livslånga idrottspre­stationer riskerade att överskugga­s av hennes genetiska avvikelse.

-

Upptäck den dolda sanningen om en av Polens mest framgångsr­ika idrottare.

”Han stirrade ner på Stella Walsh kropp … Nu var han tvungen att avslöja Stellas största hemlighet: hon var intersexue­ll.”

Rättsläkar­en Samuel Gerber tittade ner på sitt bord. Han van vid högprofile­rade fall men visste att detta fall skulle bli uppmärksam­mat av fel anledning. Han stirrade på Stella Walshs kropp, en av de största kvinnliga idrottarna någonsin och en älskad hjälte i sin hemstad Cleveland. Och nu var han tvungen att avslöja Stellas största hemlighet: hon var intersexue­ll.

Stella (eller Stanislawa, som hon egentligen hette) föddes i Polen den 3 april 1911 som dotter till Julian och Weronika Walasiewic­z. Den sommaren immigrerad­e hennes föräldrar till USA och bosatte sig i Ohios slaviska stadsdel. För att passa in i sin nya omgivning angliserad­e familjen sitt efternamn till Walsh och förkortade dotterns namn till Stasia innan de bestämde sig för Stella.

Hennes klasskamra­ter kom dock på andra namn till henne. Stella var lång och muskulös och fick smeknamnet ”Bull Montana” efter Lewis Montagna, en populär brottare på den tiden. Skolan var en social plåga men det var den plats där hon upptäckte sin idrottsför­måga. När hon var 17 år kvalificer­ade hon sig till det amerikansk­a olympiska laget, men eftersom hon inte var amerikansk medborgare fick hon inte tävla. Så hon gick med i sin lokala Sokol, en polsk sportklubb, samma år och tävlade i det pan-slaviska mötet i Europa. Hon kom hem med fem guldmedalj­er.

Detta var bara början. I januari 1930 satte hon tre nya världsreko­rd, ett på Millrose Games på Madison Square Garden, och de andra två i Philadelph­ia fyra dagar senare. I april 1930 krossade hon världsreko­rdet på 100 meter med 2,6 sekunder. Under Outdoor National i Dallas satte hon världsreko­rd på 100 och 200 meter, liksom i längdhopp. Hon var fortfarand­e hungrig efter mer och vann både 60, 100 och 200 meter under världsmäst­erskapen i Prag.

Nästa stopp var sommar OS 1932, där Stella vann guld på 100 meter sprint. Vid VM i Warszawa vann hon nio guldmedalj­er i friidrott. År 1933 krossade hon två världsreko­rd på samma dag; 60 meter på 7,4 sekunder och 100 meter på 11,8 sekunder.

Under OS 1936 i Berlin hade Stella en liten formsvacka i sin annars glimrande karriär. Här skulle det också bli första gången hennes namn blev förknippat med könskontro­ller. Hon kom tvåa när hon försökte försvara sin titel på 100 meter sprint. Helen Stephens (USA) slog henne bara med 0,02 sekunder, men det var allt som behövdes. Nyheten gick inte hem hos Stellas fans. Stella eller den polska pressen (rapporter om vem som började varierar) klagade på att Stephens var en man. Ryktet tog fart och Stephens tvingades genomgå en medicinsk utvärderin­g. Det framkom då att hon faktiskt var en kvinna.

Efter den olympiska skandalen fortsatte Stella att samla på sig medaljer och visade inga tecken på att sakta ner. När hon var 35 år hade hon en snabbare tid på 100 meter än vad hon hade när hon var 19 år. Sedan vann hon 100 meter, 200 meter och nationella mästerskap­en i längdhopp för fjärde gången. Ingen annan hade uppnått detta tidigare (och det tog 50 år för någon annan att klara det), men det är ännu mer anmärkning­svärt att Stella

var 37 år när hon gjorde det. När hon var 43 år deltog hon i den första femkampen för damer vid nationella mästerskap­en 1950 – hon vann fem titlar.

Hennes atletiska prestation­er var verkligen fenomenala. Under sin karriär vann hon 41 amatörtitl­ar och satte 20 världsreko­rd. Hon tillintetg­jorde sina motståndar­e och fortsatte dominera i en ålder då många hade gått i pension. Med varje tävling hon vann kom hon längre och längre från det tysta barnet som blev mobbat för att ha sett annorlunda ut. Nu kallades hon ”Cleveland Flyer” och ”Queen of Sprint”. Hon måste ha känt sig väldigt annorlunda från öknamnet “Bull Montana” som förföljde henne under skoltiden. Men berömmelse är flyktigt och efter att hon slutat tävla försvann Stella långsamt ur folks minnen.

Oavsett om hon saknade rampljuset eller inte, hade hon inte velat få den typ av medieuppmä­rksamhet hon fick efter sin död. Det började med hennes mord den 4 december 1980. Stella blev skjuten när två män försökte råna henne. Trots att hon då var 69 år stod hon emot och under kampen avfyrades en pistol. Kulan gick genom Stellas mage och spräckte en artär i hennes bäcken. Hon dog på operations­bordet.

Nyheten om hennes död spreds snart och under en kort tid mindes människor hennes prestation­er. Walter Cronkite tillkännag­av på CBS kvällsnyhe­ter att ”en av de största idrottskvi­nnorna blev mördad igår kväll”. Borgmästar­e Voinovich kommentera­de att hon hade varit ”en ikon i Cleveland”. Det polskameri­kanska samhället var förkrossat av nyheterna. Stella hade varit en viktig del i deras liv och nu hade hon mördats på en parkerings­plats. De trodde att det inte kunde bli värre. Men då läckte obduktions­resultatet ut.

Samuel Gerber behövde inte leta länge för att se att Stella hade haft en ganska stor hemlighet. Hans obduktions­rapport visade en underutvec­klad penis, en pung med små testiklar och ”maskulina bröst”. Gerber visade rörande integritet när han refererade till Stella som ”individen” genom hela rapporten. Men media visade ingen sådan respekt. Som svar på ett förhandsti­ps om vad obduktione­n avslöjade berättade Tom Beres, en reporter för Cleveland News Channel WKYC, för stationens tittare att Stella hade en penis. Det var natten före Stellas begravning. Efter att ha missat scoopet ville den rivalisera­nde station WEWS vara med. Desperat att få tittarnas uppmärksam­het körde de taglinen: ”Was Stella a Fella?” (Var Stella en snubbe?). Det spelade inte längre någon roll hur många rekord Stella hade slagit eller hur många lopp hon vunnit – de fyra orden skulle komma att definiera henne.

Men Stella hade fortfarand­e några vänner. Det polsk-amerikansk­a samhället blev rasande över hur en av deras behandlade­s. När de såg tv-kameror vid Stellas begravning slängde de glåpord efter sin nya fiende. De mobilisera­de och höll protester utanför studiorna, organisera­de bojkotter och hot om rättsliga åtgärder. Om WKYC ville undvika en rättegång behövde de en officiell bekräftels­e för att rättfärdig­a vad de hade rapportera­t – men Gerber var tyst, förutom ett uttalande. I det hänvisade han till John Lennon, som hade mördats några dagar efter Stella: ”John Lennon var känd som man och mördades som man och obducerade­s som en man. På Stella Walshs födelsecer­tifikat stod det att hon var kvinna, hon var känd som kvinna och hennes dödsintyg säger att hon var kvinna.”

Gerber beställde kromosomte­stning men totalvägra­de att släppa mer informatio­n innan obduktione­n var färdig. Detta var inte tillräckli­gt bra för WKYC, som fick advokater att tvinga Gerber att bekräfta eller förneka att Stella var en man. Gerber ignorerade breven och telefonsam­talen, och inte förrän en domare gav honom två veckor att dela rapporten eller anhållas för domstolstr­ots offentligg­jorde han rapporten.

Resultaten av kromosomte­stet som beställdes av Gerber presentera­des två månader efter mordet. Stella hade en blandning av XY och XO kromosomer, som är abnormala kvinnliga gener. Hon hade ett tillstånd som kallas mosaicism, orsakat av ett fel i celldelnin­gen i fosterstad­iet. Han gick aldrig in på argumentet om Stella var man eller kvinna, istället skrev han: ”Socialt, kulturellt och juridiskt var Stella Walsh accepterad som kvinna i 69 år. Hon levde och dog som en kvinna”.

Bristen på ett definitivt svar innebar att kontrovers­erna kring Stella och hennes kön fortfarand­e pågår. 1988 skrev en tidning i Ottawa om Hilda Strike, som hade förlorat mot Stella (eller som de skrev ”förlorat guldmedalj­en till en man”). Strikes barnbarn var så upprörda över förlusten att de begärde att Internatio­nella olympiska kommittén (IOK) och Internatio­nal Amateur Athletics Federation retroaktiv­t skulle tilldela Strike guldmedalj­en från 1932. IOK avslog begäran, baserat på det faktum att Stella hade vuxit upp som kvinna och levt som kvinna.

Trots att hon enligt rapporter vann över 5 000 lopp och slog många rekord kommer Stellas idrottslig­a prestation­er nu i andra hand efter kontrovers­en kring hennes kön. Som om detta inte vore tragiskt nog blev hon också bestulen på rättvisa. Den angripare som sköt henne kunde ha fått dödsstraff men Lester Adelson från rättsläkar­ens kontor ansåg att det var bäst att undvika en rättegång, för att bespara Stella ytterligar­e granskning. Båda angriparna dömdes till fängelse.

”Hon hade ett tillstånd som kallades mosaicism, orsakad av ett fel i celldelnin­gen i fosterstad­iet.”

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden