KÄNNER DU DIG SOM EN DEL AV LAGET, BENNY?

Hur hade laget klarat sig om du var borta en vecka?

– Det går inte, jag tror inte det. De kan inte tvätta. Inte en chans. De hade glömt allt när de ska på bortamatch, och det räcker att glömma en sak för att det ska bli katastrof. En klubbsäck och det är katastrof.

Vad är det viktigaste du gör i din roll?

– De ska spela och inte fundera på någonting annat, jag har mitt jobb här, det är deras jobb. Och det ska vara kul att komma hit, de ska må bra, för det är svårt att spela ishockey om man har tråkigt. Jag försöker alltid vara glad i deras närhet.

Vad är det värsta du varit med om i jobbet?

– Vi åkte ur med Leksand en gång, det var ångest. Byn var som en spökstad och folk tittade rakt igenom en när man möttes på gatan. Sedan har jag skurit mig några gånger när jag slipat skridskor men sånt läker.

Vilken är den roligaste händelsen du varit med om?

– Sportsligt var det när vi gick upp förra året. Det var störst någonsin, för då var jag ensam ansvarig materialare. Det var vi mot resten och vi levde i en enorm bubbla i en månad. Spelare, ledare, materialare. En otrolig vi-känsla.

Känner du dig som en del av laget?

– Absolut. Mer än vad tränartrojkan gör, tror jag.

Hur hade du skött dig som hockeyspelare?

– Jag hade nog varit helt tokig. Det bara brinner till, det märker jag när jag spelar pingis och sånt där. Jag hade säkert varit en grisig jävel på isen, en sån som drar en klubba i knävecket på folk... (skratt).