ÅRET DÅ HV ÄR TILLBAKA DÄR DE SKA VARA?

När jag väger vad som försvunnit mot det som kommit, slutar det på plus.

Även om det är tunga namn som försvunnit. Framför allt backen Mikko Lehtonen, som var en av VM:s bästa backar när Finland tog sitt sensationella VM-guld i maj.

Och både Mattias Tedenby och Markus Ljungh lämnade chockerande sent.

Men jag tycker ändå sportcheferna Johan Hult och Johan Davidsson fyllt hålen.

Och det är ju inte bara vad de värvat nytt. HV71 hade dessutom både Filip Forsberg och Martin Thörnberg på lagret i fjol. Forsberg missade allt och gamle guldhjälten Thörnberg hann bara med tio matcher i grundserien. Det är ju två hyfsade förstärkningar som nu är tillbaka på heltid.

HV71 inledde bedrövligt i fjol, men det blev betydligt bättre när Johan Lindblom fick gå och Stephan ”Lillis” Lundh tog över.

Men klubben har de senaste säsongerna haft långt till platsen där de vill vara.

SM-guldet och andraplatsen i serien 2017 känns nästan som ett undantag då de var nia året innan och nu varit åtta två år i rad.

Det är inte HV-mässigt. Inte vad vi vant oss vid.

Sedan finns det alltid frågetecken kring vissa namn.

Hur bra är Axel Homström nu när han är tillbaka i svensk hockey? Han fick ju ett mäktigt genombrott i Skellefteå som 18-åring 2014/2015. Men de två senaste säsongerna — i Detroits farmarlag Grand Rapids Griffins – har det inte hänt så mycket.

Och kan backen Emil Johansson fylla luckan efter Lehtonen? Det är inget jag räknar med, men han måste i alla fall täppa till den någorlunda.

Att Juuso Ikonen är bra vet vi redan och han känns som gjord för HV:s tradition av spelskickliga finländare.

Ja, det ska bli intressant att följa HV71 i vinter. Är de tillbaka?

Det har varit ett par svåra år i Jönköping.

Och HV71 är inte en klubb som gillar att förlora.

Är det här vintern då ”gamla” HV är tillbaka?

Det känns så.