RUGGIGT SVÅRT BEDÖMA JUBILERANDE MALMÖ

Ja, så mycket lågbudget det nu kan bli i dagens SHL. Men skåningarna har inte den dyraste spelartruppen. Långt därifrån.

Och få lag är så präglade av sin tränare som Peter Andersson. Jag ser honom som den stora anledningen till lyftet, sedan Malmö gjorde comeback i SHL 2015/2016. Då blev man tolva och hängde kvar, men tränaren Björn Hellkvist fick gå och Peter Andersson, sparkad från schweiziska Lugano, tog över. Sedan dess har det varit slutspel varje gång. Två semifinaler och en kvart. Och de två senaste säsongerna en plats på övre halvan efter två sjätteplatser.

Det är imponerande.

Lika imponerande är att spelarna utvecklas i Malmö. Spelare som Fredrik Händemark och Lars Bryggman hämtades från allsvenska Pantern och har vuxit ut till ledande spelare. Händemark så mycket att han blivit landslagsman. Och Emil Sylvegård fick debutera i Tre Kronor i vintras, efter återkomsten till Malmö.

Det är en styrka att få spelarna att lyfta, acceptera sina roller och spela så konsekvent som Malmö gör – ett av de lag som jobbar hårdast i hela SHL. Men jag är osäker på vart det tar vägen i vinter. Malmö är väldigt svårbedömda.

Ett topplag? Nä.

Ett mittenlag igen? Troligen.

Ett bottenlag? Troligen inte.

Men jag tror skåningarna kan hamna på alla platser från 4 till12 den här vintern. De har inte tappat någon spelare de ville behålla och viktige backen CarlJohan Lerby blir kvar en vinter till trots nyskrivet kontrakt med Calgary Flames. Sedan har man fyllt på med dansk dynamit samt intressanta hemvändande backen Adam Ollas Mattsson. Mer är det inte.

Och det är väl just det som talar för Malmö även i vinter.

I vinter är det 30-årsjubileum för Malmö. Säsongen 1989/1990 tog Percy Nilssons miljonbygge klivet in i SHL för första gången. Men dagens Malmö är rena motsatsen till vad det var då. Lågbudget och hemvävt har blivit den nya vägen till framgång.