TJATET LYFTE BETYGEN PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN
Nära hundra procent av skolans nior klarade gymnasiebehörigheten förra läsåret.
När förra årets nior kommer på tal kan man bara beskriva Ebon Lundberg, rektor på Slättgårdsskolan, med ett ord: jättenöjd.
– Vi hade fyra tjejer som hade A i alla ämnen, det var helt fantastiskt!
Läsåret innan var resultaten sådär på Slättgårdsskolan. 76,4 procent av elever var behöriga till gymnasiet och det genomsnittliga meritvärdet låg på runt 200, en bra bit under genomsnittet i Stockholm.
Men niorna som gick ut grundskolan i våras gjorde bättre ifrån sig än Stockholmseleverna i stort. I princip alla elever var behöriga till gymnasiet. Och betygen var de högsta på tio år.
– Jag tror att det beror på att vi har blivit bättre på att följa upp varje enskild elev, noggrant. I varje detalj. Vi såg till att de fick precis det stöd de behövde, säger Ebon Lundberg.
Hennes kollega, biträdande rektor Ia Jeckert, tar emot oss på skolan några dagar senare. Hon förklarar hur de satsar på extrastöd i ämnen där elever är lite svagare – med lovskolor och bonustimmar ( ungefär som läxhjälp), specialpedagoger och extralärare.
Skolan försöker även få de elever som ligger sämst till att steppa upp sitt game. Varje år kan de nior som har ökat sina resultat mest jämfört med åttan få utmärkelsen ” Årets rookie”.
– Där kan vi få enorma höjningar. Elever som haft det lite trassligt tidigare eller som är relativt nyanlända, som kanske haft 30 poäng i åttan för att de aldrig var i skolan kan plötsligt få närmare 250 poäng när de bestämt sig för att bli årets rookie, säger Ia Jeckert.
Tjatar
I paviljongen på Slättgårdsskolans skolgård har detta års nior rast från SO-lektionen. Mellankrigstiden står på schemat och vid sidan av whiteboarden står varje veckodag och vad som ska gås igenom under veckan.
– Det är bra med uppläggen, då vet vi hur vi ska lägga upp veckan, vad vi ska göra på lektionen och i framtiden, säger Samuel Hernandez Esho, som går i nian.
Tydliga strukturer och att sätta upp mål för eleverna
Betygen höjdes med 50 poäng. Och nästan precis alla elever fick gymnasiebehörighet. Slättgårdsskolan höjde sina resultat rejält jämfört med året innan. Hur? Pepp till de svagaste. En hel del tjat. Och ett Bredäng som blivit trendigt? Vi pratar med dem på skolan, ringer och påminner och ser till att de verkligen är förberedda.
och följa upp dem, har hjälpt till att lyfta resultaten tror Ia Jeckert och Ebon Lundberg. Och så en hel del tjat – även om det inte är ordet skolledarna använder.
– Vi har jobbat väldigt mycket med att lärare och andra vuxna på skolan hela tiden påminner eleverna: Kommer du ihåg att plugga på det här till imorgon? Att det är prov nästa vecka? Vi pratar med dem på skolan, ringer och påminner och ser till att de verkligen är förberedda för olika kunskapskontroller, säger Ebon Lundberg.
Bredäng trendigt
Tittar en lite närmare på de två senaste årskullarna syns en annan skillnad också. Elevernas föräldrar.
I årskullen som gick ut 2017 hade en tredjedel av eleverna minst en förälder som pluggat vidare efter gymnasiet. I årskullen därefter var det fler än hälften.
– I vårt upptagningsområde har vi en rätt stor spridning, vi har elever som bor i allt ifrån hotellbostäder till villor. Men vi märker att familjebeståndet här har börjat ändras lite. Det är lite av en amatöranalys, men det känns som att Bredäng blivit lite trendigt, det flyttar in mycket yngre barnfamiljer hit från andra delar av stan, säger Ia Jeckert.
Hur påverkar det resultaten?
– Det påverkar en del, har en förälder inte utbildning har den ju inte samma möjlighet att hjälpa till hemma. Vi försöker kompensera för det med att hemläxor alltid ska vara mer träning, alla ska kunna klara av den utan att känna sig underlägsna.
Niorna Millie Berhane, Naomi Devora Tekle, Ganerdene Tsogtbaatar och Samuel Hernandez Esho är oense om de kommer lyckas nå upp i samma resultat som klassen innan dem. Absolut inte, tror Millie först. Ännu bättre, tror Ganerdene.
– Men då måste alla skärpa sig. Och lärarna måste lyckas motivera alla, säger Millie.
Vad kan lärare göra för att motivera?
– De måste berätta att om du lägger din tid på det här – då kommer du att kunna göra det där efter skolan. Sen hänger det mycket på elevernas vilja.