Häng med in i nya avloppstunneln
I Henriksdal görs just nu stora insatser för att kunna ta hand om stockholmarnas avloppsvatten. Reningsverket aspirerar på att bli ett av världens modernaste.
Det är häftigt att de kan vara så små, men de är så himla många de rackarna.
HENRIKSDAL
I Henriksdal görs just nu storslagna insatser för att kunna ta hand om morgondagens äckelvatten. Avloppsreningsverket aspirerar på att bli ett av världens modernaste.
Valven i det ståtliga bergrummet imponerar på byggledaren Pentti Pihlaja som har erfarenheter från självaste Kirunagruvan att jämföra med.
– Jag har hållit på i drygt 30 år och det här är bland de finaste bergrummen jag sett, säger han.
Här, i Henriksdalsberget, har sprängningarna pågått i cirka två år. En inte helt oväntad utmaning med projektet har, enligt Pentti Pihlaja, varit att ”inte låta, vibrera eller damma”.
– Grannarna har klagat några gånger, men med tanke på att vi kört ut 25 000 lastbilslass berg och använt 200000 kilo sprängämnen så har det varit ganska lite klagomål ändå, säger han.
Vadan denna ansträngning? Jo, här ska en ny slamanläggning byggas där det fasta materialet från avloppsvattnet omvandlas till biogas.
Den nya anläggningen ska ersätta sin äldre dito i Sickla, med förhoppningen om att minska risken för luktproblem för boende i området. Dessutom är den nya anläggningen en förutsättning för att klara av det tryck som uppstår när Henriksdal tar över hanteringen av Västerorts avloppsvatten. Bromma reningsverk ska stängas och vattnet kommer i stället att ledas till Nacka genom en 14 kilometer lång tunnel.
Hjälper Bromma
Stockholm vatten och avfalls ordförande Maria Antonsson (MP) säger att det är en drastisk men nödvändig åtgärd, eftersom man redan nu håller på att ”stötta upp” i Bromma för att klara sig fram till 2026 då tunneln är tänkt att tas i bruk.
– Det finns inte heller plats i Bromma att bygga ut så att det fungerar lika bra som det här gör, fortsätter Maria Antonsson.
Iförd hjälm och väst står hon på den plats i reningsverket där en annan nymodighet håller på att installeras – membrankassetter. Målet med membranen är att ersätta ett av stegen i reningsprocessen, den så kallade eftersedimenteringen, med renare vatten som väntat resultat. En annan fördel med membrantekniken är att större volymer vatten kan renas utan att behöva större bassänger.
Milslång tråd
När ombyggnaden är klar 2029 kommer Stockholm att ha en av världens största anläggningar med membranfiltrering. Varje membrankassett består av totalt 2,3 mil fibertråd, och tillsammans beräknas de totalt 1 008 kassetterna uppta en yta lika stor som 260 fotbollsplaner.
Jan-Erik Larsson, delprojektledare, står med en av fibertrådarna i handen.
– Det är häftigt att de kan vara så små, men de är så himla många de rackarna, säger han.
Han tittar på tråden.
– Det kommer att bli ett extremt fint vatten.