Elstolpen faller –
MÅNGMILJARDPROJEKT. Efter fyra års grävande är den nya
Generationer av badgäster har tittat snett på den jättelika elstolpen vid Mälarhöjdsbadet. Den har gjort stranden fulare och många har dragit sig för att solbada under den.
Nu är det 51 meter höga stålschabraket borta. Det föll med en rejäl knall en kulen eftermiddag i mitten av november. Det tog ett par sekunder bara. Sedan återstod bara skrot.
Bra för badgästerna – men framför allt bra för Stockholms framtida elförsörjning. De markförlagda kabelförbanden har fyra gånger så stor kapacitet som de luftburna elledningarna.
– Det här projektet är viktigt för Stockholms utveckling. Behovet av el kommer att öka stort och elektrifieringen är ett led i stadens arbete för att nå sina miljö- och klimatmål, säger Jenny Nilander, projektledare vid Ellevio.
Ledningar sprängdes
Jenny Nilander har ansvarat för jätteprojektet att lägga kraftledningar under jord, mellan Beckomberga och Bredäng, via Drottningholm. I september blev det fyra år långa gräv- och anläggningsarbetet klart och kablarna togs i bruk. Därmed blev 51 elstolpar längs den 1,3 mil långa sträckan onödiga. I slutet av oktober började de luftburna elledningarna sprängas bort.
Dessutom monteras stolparna ner. För de största krävs sprängmedel. På stolpen vid Mälarhöjdsbadet, störst av alla, fästes flera laddningar som fick stolpen att rasa.
Explosionen hördes vida omkring. Ganska mäktigt, tyckte Jenny Nilander. Hon såg skådespelet från Fågelön, mitt emot badplatsen, tillsammans med Ellevio-kolleger och Mitt i.
De nio kablar som nu lö
Det här projektet är viktigt för Stockholms utveckling.
per under jord och på Mälarens botten har kapacitet för 400 000 volt, berättar hon.
– Sådana högspänningsledningar byggs normalt i skog och åkermark. Det här är första gången de lagts i urban miljö och det har varit väldigt komplext. De ska ju samsas med VA-nät, gasnät och fibernät. Trafiken har också påverkats, framfört allt på Bergslagsvägen i Bromma där vi grävt.
Det är också första gången kablar lagts på Mälarens botten. Det har varit en utmaning. Inom riskområden, där fartyg passerar i farleder, är kablarna omgärdade av flera ton tunga nätkassar med sten.
– Om ett fartyg råkar ut för något och måste nödankra får det inte finnas någon risk för att kablarna förstörs av ankaret, säger Jenny Nilander.
Hon liknar elsystemet vid ett träd. Rötterna är vattenkraften, solkraften, kärnkraften och vindkraften, som kommer från olika håll i landet. Energin därifrån transporteras i stammen, som är kablarna. Grenverket är industrier, hushåll, kontor, laddstolpar och annat, som förbrukar elen.
Kraftigt ökat behov
I Stockholm kommer elbehovet att öka med 40–50 procent inom de kommande 20 åren, enligt prognoser. Nya tbanestationer ska byggas, fordon av alla slag elektrifieras och Frihamnen byggas om så att kryssningsfartyg kan gå på el när de ligger förtöjda i hamn, till exempel.
– Nya datahallar kan också tillkomma om företag vill etablera dem här. De har ett väldigt stort elbehov, säger Jenny Nilander.
Men det är förstås inte 400 kilovolt som går rakt in till laddstolpar och hushåll. Slutstation för kabelprojektet är Bredäng stamstation (som ligger i Sätra, även om projektets kallas Beckomberga–Bredäng). Där och i andra elstationer omvandlas spänningen till lägre nivåer, anpassade för mottagarna. Den el som når hushållen har till exempel en spänning på 0,4 kilovolt.
Mark frigörs
Utöver ökad elkapacitet finns ännu en fördel för Stockholms stad med projektet. När de 51 elstolparna försvinner frigörs mark som kan användas för bostäder och kontor, till exempel. Men inte överallt förstås. Vid Mälarhöjdsbadet blir det bara ännu mer plats att solbada på, och ingen mer skugga från den dominerande stålstolpen. Det lär glädja många i sommar.
Projektledaren gläds för sin del åt att projektet är in hamn.
– Det är ett mångmiljardprojekt som startade med förstudier redan 2013. Så det känns bra att det är genomfört, säger Jenny Nilander.
”
Det här är första gången de lagts i urban miljö.