Självförsörjning i eget hem

● Befolkningsökning och brist på odlingsbar jord ledde under den andra halvan av 1800-talet till att människor emigrerade eller sökte sig in till städerna. Trångboddheten bredde ut sig och de sanitära förhållandena var många gånger förfärliga. I städernas utkanter började små villastäder att växa fram för välbärgade familjer.

Egnahemsrörelsen, som uppstod mot slutet av 1800-talet, hade till syfte att uppmuntra också arbetare och mindre bemedlade personer att skaffa sig en egen bostad med tillhörande odlingar av grönsaker och frukt. Självägandet var den bärande idén.

Under 1920- och 30-talen växte rörelsen och alltfler vanliga arbetare kunde bygga ett eget småhus, även om man fick amortera på lånen i många år. Badrum och elektricitet var snart standard och rörelsen blev nu också en politisk angelägenhet: Per Albin Hanssons folkhemstanke, där frigörelsen från hyreshusens dåliga sociala förhållanden och höga hyror var central, passade som hand i handske med de framväxande egnahemsidyllerna.

Bilden är från våren 1943 och området Yttre Svartbäcken i Uppsala. Potatislandet sträcker sig hela vägen in till stugväggen. Under krigsårens ransoneringar och varubrist var självförsörjningen i egnahemsområdena extra betydelsefull.

Martin Borg