Hallå där...
URSULA KRAUSE, genealog hos Ancestry i Tyskland, som lagt till kyrkböcker från Finland och Danmark. Är det register som svenska släktforskare har nytta av?
– För dem som har släktingar i grannländerna är detta intressant. Vi har till exempel lagt ut nästan 14 000 uppgifter från finska nattvardsböcker för åren 1670–1917. Dessutom en samling med uppgifter när folk fått första nattvarden. Den omfattar över 50 000 uppgifter och sträcker sig över samma tidsperiod.
Vilka personer finns med där?
– Uppgifterna i dessa böcker är organiserade efter by, jordbruk och hushåll. Även de som inte konfirmerades i lutherska kyrkan registrerades i böckerna.
Vilken information finns om personerna i de här böckerna?
– De innehåller uppgifter om namn, kön, relation till familjeöverhuvud, bostadsort, födelsedatum och ibland även födelseort och döds- och begravningsdatum. De är skrivna på svenska fram till 1863 när finskan blev officiellt språk. Det krävs abonnemang hos Ancestry för att söka i dessa samlingar.
Krävs det inte Ancestry-abonnemang även för att söka i de danska registren?
– Nej, de ligger helt öppna och man kan söka i kyrkböcker för perioden 1812–1918. Där finns över 45 miljoner uppgifter från »Kontraministerialbog». Det handlar om dop, konfirmationer, vigslar, begravningar, in- och utflyttningar, tidigare bostadsort och information om varför de flyttade.
Ändå lär det vara svårt att hitta i danska kyrkböcker. Varför är det så?
– Om man inte vet var och när ens förfäder föddes eller dog kan det vara svårt. En orsak är att många danskar hade samma efternamn. Lagen ändrades 1904 så att fler kunde ta nya familjenamn.
Cecilia Sandbring