Välkommen!

Redaktören har ordet.

Många av er som läser detta minns en tid när skolan kunde se väldigt olika ut. Det varierade dels mellan samhällsklasserna, men också mellan olika delar av Sverige. Själv har jag fått berättat att mina föräldrar, födda 1925 och 1931, bara fick sex år i skolan. Min mors skolfröken talade med mina morföräldrar om att hon borde få läsa vidare, men det fanns det inga pengar till. Istället fick hon som 13åring börja arbeta som barnpiga i andra familjer. Pappa började hjälpa till i skogsarbetet vid samma ålder. Folkskolan är ju ett ord som låter väldigt jämlikt, men vilka möjligheter barn skulle få berodde länge både på i vilken kommun de var födda och hur mycket deras föräldrar tjänade. Först 1962 omvandlades folkskolan till den nioåriga grundskola vi känner idag. Samma år fyllde folkskolestadgan 120 år, men under hela den tid som gått sedan den antogs hade det funnits stora variationer i hur omfattande och innehållsrik utbildningen var.

I det här numret berättar Johannes Westberg, professor i pedagogik i Örebro, om hur den svenska skolundervisningen utvecklades både före och efter folkskolestadgans tillkomst 1842. Hans artikel börjar på sidan 16 och kompletteras med en genomgång av alla de olika typer av arkiv där du kan hitta spår av just dina förfäders skolgång.

Utöver det skolblocket hittar du i den här tidningen lite av varje både om släktforskning och äldre svensk historia. Du kan exempelvis lära dig hur man forskar om officerare i släkten eller vad man kan hitta i byakistor.

Trevlig läsning!