Skildrar tjänstehjons liv i 1600-talets Stockholm
I Stockholms stads tänkeböcker skymtar tjänstefolkets tillvaro. Den beskrivs i en ny doktorsavhandling.
På 1600-talet kan uppemot hälften av Sveriges invånare någon gång under sitt liv ha tillhört tjänstefolket. Ändå har tillvaron för denna samhällsklass länge varit ganska outforskad, men nu har historikern Paul Borenberg doktorerat på ämnet vid Göteborgs universitet.
– För min masteruppsats studerade jag tjänstefolks tillvaro på 1700-talet och nu ville jag fördjupa mig i hur det hade sett ut tidigare. Jag valde Stockholm och 1600-talets första årtionden, eftersom där finns källor som kan ge en ganska bra bild av tjänstefolkets tillvaro, säger Paul Borenberg.
DEN FRÄMSTA källan till doktorsavhandlingen Tjänstefolk är Stockholms stads tänkeböcker för perioden 1600–35. Detta är protokoll från Stockholms rådhusrätt och innehåller en mängd olika ärenden som berörde staden och dess invånare, allt ifrån ekonomiska transaktioner till rättsfall.
Med hjälp av detta material skildrar Paul Borenberg en bild av hur omfattande tjänstefolkssystemet var i den tidens Stockholm och hur tillvaron för stadens pigor och drängar såg ut.
– Mellan var tionde och var femte invånare tjänade som dräng eller piga. Det här var en erfarenhet som omkring hälften av befolkningen gick igenom under sitt liv, oftast i ungdomen. De flesta väntade på att genom arv eller på något annat sätt få ta över en gård eller en verkstad, för att den vägen ta sig ur sin underordning, säger Paul Borenberg.
DET ÄR framförallt rättegångsprotokollen i tänkeböckerna som ger glimtar ur tjänstefolkets liv. Drängar umgicks ofta utanför de hem där de var anställda, exempelvis på krogar, där det kunde uppstå situationer som hamnade i rätten. Pigorna träffade oftare varandra i hemmen där de eller deras vänner arbetade. När de dyker upp i rättsfall handlar det ofta om följderna av sexuella övergrepp.
– Många studier i flera länder har visat hur vanligt det var att en husbonde förgrep sig på sin piga. I min avhandling skildrar jag ett fall där pigan Margareta med tvång fördes hem till en man som hon hävdade inte var hennes husbonde. Inför rätten berättade hon att mannen ”besov” henne redan första kvällen och att hon senare blev gravid. Hon dränkte barnet när det föddes, vilket ledde till att hon dömdes till döden, berättar Paul Borenberg.
TJÄNSTEFOLK fick sällan rätt mot sina herrar. Enligt tidens ideal hade en husbonde samma makt över dem som över sin fru och sina barn. Det kunde dock hända att att rätten dömde till en piga eller drängs fördel om en släkting eller en annan husbonde vittnade under rättegången.
STOCKHOLMS pigor och drängar kom ofta inflyttande från andra delar av Sverige. Ofta förmedlades tjänsterna via släktingars eller vänners kontaktnät.
– Pigor och drängar kunde sällan arbeta sig ur sin situation. De måste ha kontakter och hjälp utifrån för att få en bättre tillvaro när de blev lite äldre, menar Paul Borenberg. ● Åke Steinwall
FAKTA:
Stockholms stads tänkeböcker är delvis digitaliserade av Göteborgs universitetsbibliotek. Utdrag har publicerats av Stockholmskällan.
● Nationalmuseum har tagit över driften av Gustavsbergs porslinsmuseum som har varit stängt för renovering sedan 2017. Museet, som ligger intill Gustavsbergs porslinsfabriks gamla lokaler på Värmdö utanför Stockholm, återinvigdes den 16 juni.
Första dragplåstret är en tillfällig utställning med verk av den kända keramikern Lisa Larson. Ytterligare 2 000 föremål visas för att belysa fabrikens historia. Den har varit öppen sedan 1825 och sysselsatt många kända formgivare.