Politisk profil rotad i inlandet
En över 40 år lång politisk karriär har fört henne världen runt. Bland Margot Wallströms förfäder finns det dock endast västerbottningar, de allra flesta från byar i Jörns församling.
Margot själv växte upp i samhället Kåge, lite närmare kommunens centralort Skellefteå. Hon var fjärde barnet av fem i en arbetarklassfamilj där pappa Manfred var sågverksarbetare och mamma Lydia sömmerska. Som tonåring var hon med om att starta en lokal SSUklubb. Medlemskapet i Socialdemokraternas ungdomsförbund blev början på en lång och framgångsrik karriär inom partiet.
1974 blev hon ombudsman för SSU i Karlstad och tre år senare fick hon jobb på Sparbanken i samma stad. 25 år gammal valdes hon 1979 in i riksdagen. Där satt hon kvar i två mandatperioder tills hon
1985 återvände till bankjobbet i Karlstad.
1988 TOG Ingvar Carlsson in henne i sin regering som biträdande civilminister.
Efter Socialdemokraternas valförlust 1991 arbetade Margot Wallström som lokalredaktionschef för TV4 i Värmland. 1994 var hon tillbaka i regeringen som kulturminister och några år senare blev hon socialminister i Göran Perssons regering. Under valkampanjen 1998 var hon Socialdemokraternas affischnamn tillsammans med statsministern, men eftersom hon inte drog jämnt med honom, lämnade hon regeringen efter valet.
EFTER EN TIDS arbete med ett biståndsprojekt i Sri Lanka blev Margot Wallström Eu-kommissionär 1999. Första perioden ägnade hon sig åt miljöfrågor och under den andra var hon Eukommissionens förste vice ordförande. Efter åren i Bryssel utsågs hon till FN:S generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld.
2014 blev hon utrikesminister i Stefan Löfvens första regering och
”Hon var fjärde barnet av fem.
den posten behöll hon fram till hösten 2019 när hon avgick för att få mer tid för familjen hemma i Karlstad.
Med den internationella karriären bakom sig är Margot Wallström betydligt mer berest än någon av sina förfäder som alla föddes och dog inom Skellefteå kommun. Hennes far var född vid Rörträsket, en sjö i Kåge älvdal som ligger inom Jörns socken. Från samma socken kom också hennes farfar, farfars far och farfars farfar. Farmor Jenny Olofsson föddes i grannsocknen Norsjö, längre västerut i norra Västerbottens inland, men hon hade också anor från Jörn.
LIKADANT SER DET UT längs mormors och morfars släktgrenar. Tittar man några generationer bakåt hittar man byar i Jörns socken med namn som Grundträsk, Hobergsliden, Lejontorp, Wahlbränna och Tallberg. Titlar är det ont om i husförhörslängden så förmodligen var de flesta småbrukare.
Den ende av Margot Wallströms förfäder som har lämnat tydliga spår i rullorna är hennes morfars farfars far Anders Gustaf Jonsson Slumpare. Han föddes i Rönnbäcken, Skellefteå socken 1796 och dog i Myrheden, Jörns socken 1870. År 1812, bara tre år efter att det sista kriget på svensk mark hade utkämpats i Västerbotten mellan svenskar och ryssar, antogs Anders som soldat och fick det annorlunda soldatnamnet Slumpare. Två år senare deltog han i det svenska fälttåget mot Norge. Senare tog han avsked, blev nybyggare och gifte sig med Anna Cajsa Jonsdotter. Tillsammans bosatte de sig i byn Hobergsliden i Norsjö socken.
Där skulle hans vana vid vapen ställa till det för honom. Om hans konflikter med rättvisan har Per André forskat och berättat, bland annat i en text som finns på hemsidan lokalhistoriaskelleftea.se.
AV DEN TEXTEN framgår att Slumpare år 1830 anklagades av Per Andersson, en renägande same, för att vid flera tillfällen ha skjutit hans renar och stulit kött och hudar. Han ställdes inför rätta, men förnekade brott och hävdade att han hade köpt de renhudar som hittats hemma hos honom. Flera vittnen berättade dock att de hade sett mycket renkött och flera renhudar med öronen bortskurna hemma hos Slumpare. Även hans fru vittnade mot honom när han
”Slumpare anklagades för att vid flera tillfällen ha skjutit hans renar och stulit kött och hudar.
hade förts ut ur lokalen. Hustrun hävdade att hon inte hade vågat avslöja brotten av rädsla för sin man.
SLUMPARE FORTSATTE att neka, men nya vittnen kallades in. Vissa hade till och med hört honom hota att skjuta ”både renar och lappar”. Rättegången fortsatte och avslutades inte förrän på nyårsafton 1830. Eftersom samen Per Andersson gått ed på att de renhudar som hittats hos Slumpare kom från renar som tillhört honom dömdes Slumpare till 28 par spö och att i två timmar stå i halsjärn vid en påle, samt göra avbön inför församlingen. Dessutom skulle han ersätta Andersson för de renar denne förlorat.
År 1848 dömdes Slumpare igen för renstöld och fick genomgå ett liknande straff. Fem år senare dömdes han för tredje resan renstöld till samma skamstraff som tidigare och därtill tre års arbete vid kronans häkte.
Slumpares liv förblev oroligt och 1870 avled han, 74 år gammal, enligt traditionen av de skador han ådrog sig i ett slagsmål om en slåtteräng. ●