Hur söker jag släkt i Schweiz?
FRÅGA Min mormors far, Julius Lindquist, föddes den 21 juli 1865 i Klara församling i Stockholm. 1890 gifte han sig med Olga Björkman och tillsammans fick de barnen Athos och Iris. Under perioden 1892–1901 bodde de i Haag, Nederländerna, och 1899 fick de dottern Sigyn som skulle bli min mormor. 1901 f lyttade de tillbaka till Sverige, men två år senare bosatte de sig tillsammans med Olgas mor Sigrid Sundeman, i Rom i Italien. Periodvis bodde de i Sankt Moritz där Julius masserade turister.
Olga avled 1905 och är begravd på Non-catholic Cemetery i Rom. Julius skickade då hem sin yngsta dotter och svärmodern till Sverige, medan de två äldsta barnen enligt muntlig tradition ska ha hamnat på internat i Schweiz. Går det att kolla upp? Hur i så fall?
Jag vet att Julius 1913 gifte om sig i London med en norsk kvinna, Lizzie Birkeland, och paret bosatte sig i Rom året därpå. Han fortsatte att arbeta säsongsvis i Sankt Moritz, men bodde i övrigt i Rom.
På hösten 1925 blev han sjuk, men de reste ändå till Sankt Moritz i mellandagarna samma år. Han skrev i ett brev att han knappast kunde jobba så mycket där längre, men att han hellre konsulterade en schweizisk läkare än en italiensk.
Han avled i Samedan i närheten av Sankt Moritz i mars 1926. Hans kvarlevor kremerades för att lättare kunna flyttas.
I slutet av 1950-talet var några av mina mostrar och hälsade på Julius änka i Oslo. Hon talade då om att hon skulle vilja flytta Julius aska till Norge, men enligt ett arkiv i Oslo blev detta aldrig av. Hur länge kan askan finnas kvar i Davos? Det har ju nästan gått 100 år sedan han kremerades.
Julius son Athos, som arbetade som ingenjör i Schweiz, gifte om sig med en Lina Bucher 1925. Athos och Lina avled båda 1953. (Gemensamt självmord enligt mina mostrar. Kanske finns någon tidningsnotis? Jag har inga bevis för att det stämmer.)
Vad jag vet fick de inga barn. En möjlighet är att Julius finns i deras grav? Finns det något yrkesarkiv för ingenjörer i Schweiz? På ett av kuverten från Athos finns en adress i Zürich som jag inte har kunnat tyda. Finns någon hos er som känner till Zürich och kan tyda det?
SVAR Schweiz är dessvärre inte ett av de lättare länderna att forska i, dessutom kostar det ofta att ta del av uppgifterna. Viss information om vad som finns på nätet hittar du via Swizz Geneaology on the Internet (kunden.eye.ch/swissgen). Mer generell info finns på Familysearchs wiki för
Schweiz (familysearch. org/wiki/en/switzerland_ Genealogy).
När det gäller gravar finns många på Find a grave (sv.findagrave.com/ cemetery-browse/switzerland) och Billiongraves (sv.billiongraves.international/search/cemetery).
För att tolka adressen på kuvertet behöver man nog som sagt kunskaper om Zürich. I det fallet, och i övrigt är det bästa troligen att kontakta schweiziska släktforskarföreningar i de regioner som är aktuella för att be dem hjälpa dig.
För att tolka adressen på kuvertet behöver man kunskaper om Zürich. Därför är det bästa troligen att kontakta schweiziska släktforskarföreningar i de regioner som är aktuella för att be dem hjälpa dig.
Kontaktuppgifter hittar du om du söker på "Swizz Geneaology on the Internet".
Ulf Berggren
(enligt statistiken mellan 62–469 cm). Men tänk på att kolla upp att de inte kan vara släkt med din mamma på annat sätt.
Det är alltid värdefullt att testa flera syskon om det finns möjlighet, eftersom syskon ärver delvis olika dna (om de inte är enäggstvillingar) och därmed ger olika stark matchning. Så för bästa underlag, försök testa bägge barnbarnsbarnen. Kontakta dem och säg att de bär på nyckeln som kan lösa din släktgåta. Förhoppningsvis ställer de upp. Lycka till!
Peter Sjölund
Ljög min anfader inför rätten?
FRÅGA Jag har kommit fram till att en sannolik anfader med förnamnet Anders och patronymikon Eriksson kan vara född i Askersunds landsförsamling den 8 mars 1749 och son till en soldat vid namn Erik Fernstedt och hans hustru Elisabeth Andersdotter.
Vid förhör inför Marks häradsrätt den 26 november 1771 svarade denne Anders att han var född i Askersund och att hans far hade varit sergeant vid Östgöta infanteriregemente, men var död medan hans mor levde.
En indikation på att antagandet om anfadern är rätt skulle var att hitta Erik Fernstedt i någon generalmönsterrulla för Östgöta regemente. Jag har sökt igenom alla mönsterrullor för den aktuella tidsperioden 1744–73, men inte kunnat hitta någon Erik Fernstedt varken som sergeant eller vanlig soldat.
Har Anders ljugit inför häradsrätten eller finns det någon annan sammanställning av befäl och soldater inom Östgöta regemente än generalmönsterrullan där Erik skulle kunna vara inskriven för den aktuella tidsperioden? Eller har Erik fått ett annat soldatnamn och hur hittar man i så fall uppgifter om det?
SVAR Det här var en svårfångad soldat. Om vi börjar med sonens uppgift att Erik Fernstedt tjänat vid Östgöta infanteriregemente så vill jag sätta ett frågetecken för den uppgiften. Sonen Anders döps i Askersunds landsförsamling 1749. Visserligen ligger den väldigt nära Östgöta regementes rekryteringsområde (Motala kompani), men inte tillräckligt nära. Askersunds landsförsamling sände vid den här tiden sina soldater till Majorens kompani, Närkevärmlands regemente. Nu finns bara generalmönsterrullor för 1744 och 1759 för det regementet tillgängliga på nätet, men där finns ingen soldat Ferni stedt. mantalslängden för Askersunds landsförsamling år 1749, där soldaterna noteras särskilt, återfinns inte heller Fernstedt.
I dopboken nämns fyra dopvittnen, soldaterna Björnberg och Gryting samt deras hustrur. Rimligen var det kompanikamrater som Fernstedt umgicks med även när han befann sig hemma på torpet. Björnberg finns på roten 98 ochgryting på nummer 95, båda utanför sockengränsen. I dopboken sägs att Anders föräldrar var ”ifrån backen”.
Jag skulle rekommendera följande:
En granskning av äldre kartor för att se om det finns något ”Backen” i närheten av rotarna 95 och 98.
Gå igenom 1749 års mantalslängd för grannsocknarna till Askersund för att se om han dyker upp där.
Sök efter eventuella originalrullor mellan åren 1744 och 1759 i regementets arkiv på Krigsarkivet.
Lars Ericson Wolke