1 Kyrkböcker
● För att hitta officerare i släkten måste man börja i kyrkböckerna – där ser man de militära titlarna. Det meniga manskapet bestod av infanterister som stred till fots, kavallerister i form av till exempel husarer som stred till häst, dragoner som förflyttade sig till häst och oftast stred till fots men ibland även till häst, och båtsmän som tillhörde flottan och tjänstgjorde ombord på krigsfartyg. De kunde tillhöra både värvade och indelta förband.
Till skillnad från de meniga soldaterna var officerarna sällan knutna till samma regemente under hela sin karriär. När en officer pensionerades startade en kedjereaktion av befordringar, och nya officerare rekryterades ofta från andra regementen. Olika officersboställen knöts till titeln, och de flyttade vid varje befordran. Tillhörde officerarna ett värvat regemente var de ofta inskrivna i en garnisonsförsamling. Vanliga officerstitlar som dyker upp i kyrkböckerna är general, överste, överstelöjtnant, major, kvartermästare, kapten, löjtnant, fänrik, rustmästare, ryttmästare, kvartermästare, fältöverste, fältskär, furir och förare.
I husförhör och församlingsböcker ser man inte exakt vilket år en officer får en ny titel, och inte heller varför de flyttar. Men det är här man får namn, födelsedata och uppgifter om regemente som man kan gå vidare med.
”Officerare flyttade vid varje befordran.