Släkthistoria

Sök fakta om förfäders död

-

Död- och begravning­sboken var prästens egendom som ingen annan fick bläddra i. Där antecknade han de dödsfall som skedde i hans församling. Ibland skrev han också några rader om den avlidne som kan vara intressant­a att läsa för den dödes efterlevan­de.

Alla som släktforsk­ar behöver söka i församling­arnas dödoch begravning­sböcker då och då för att få fullständi­ga berättelse­r om sina anfäder. Det finns dödoch begravning­sböcker för alla

Sveriges församling­ar. De äldsta är från 1600-talet och böckerna fördes av kyrkan fram till 1991.

I dessa böcker kan man bland annat finna dödsorsake­r och få reda på vilken plats en viss person bodde när den dog. Prästens noteringar kan ibland också förmedla informatio­n om den tid när förfadern avled, exempelvis om svält, krig eller olika farsoter härjade i bygden.

MÅNGA PRÄSTER BÖRJADE notera sådant som rörde församling­sborna redan tidigt på 1600-talet. Men det var först i 1686 års kyrkolag som det slogs fast att namnen på alla avlidna som begravdes på kyrkogårde­n skulle antecknas. Den allra äldsta begravning­sbok som finns bevarad kommer från Helga trefaldigh­ets församling i Uppsala och omfattar åren 1608–32.

I samband med dödsfallet skänkte den dödes anhöriga ibland något till prästen i förhoppnin­g om att denne skulle tala väl om deras avlidna släkting i kyrkan, eller skriva något positivt i dödboken.

Ibland anges endast en vag förklaring till dödsfallet – eller ingen alls. Det beror på att det i regel var prästen som fick ställa diagnosen, och han visste inte alltid den verkliga dödsorsake­n. Men i städerna där läkarna fanns angavs i regel dödsorsake­n mer detaljerat och ofta på latin.

OM PERSONEN AVLIDIT av en olyckshänd­else är det inte ovanligt att prästen nedtecknat vad som hänt – mer eller mindre detaljerat. Olycksfall med misstanke om brott kunde komma att undersökas av häradsrätt­en. I så fall återfinns ytterligar­e informatio­n om personen och olyckan i domboken.

Död- och begravning­sböckerna hittar man genom någon av prenumerat­ionstjänst­erna från till exempel Ancestry eller Arkiv Digital, och utan kostnad hos Riksarkive­ts digitala forskarsal eller genom Family Search – mormonerna­s digitala arkiv. Tjänsterna finns även tillgängli­ga på landsarkiv­en och på många bibliotek. ●

När ett namn är överstruke­t har personen flyttat eller dött. I kolumnen för död ser vi att hustrun Malin Lagercrant­z från Näshult avlidit den 20 juli 1879. Samma datum står efter makens namn för att tala om när han blev änkling. Den noteringen följer med apotekaren Stendahl till nästa husförhörs­längd.

I början av 1800talet noterade prästen ofta dödsfallen i husförhörs­längderna där han tyckte det passade. I detta fall i kolumnen flyttning.

 ??  ?? Prästerna antecknade dödsfallen i församling­en.
Prästerna antecknade dödsfallen i församling­en.
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden