Daléns ännu närvarande på Lidingö
● Efter att Gustaf Dalén gått bort 1937 lämnade änkan Elma Villa Ekbacken och flyttade till en mindre bostad intill. In kom istället Elma och Gustafs äldste son Gunnar Dalén och hans hustru Margareta, som med tiden fick fyra barn.
Gunnar var det enda av Gustaf Daléns barn som gjorde karriär inom AGA och från 1950 var han det stora företagets vd. Han förblev Aga-chef till sin död 1970.
Här är Gustaf Daléns närmaste familjemedlemmar.
SYSKON kontraktsprost f 1861 Stenstorp d 1939 Lidingö ögonläkare f 1866 Stenstorp d 1940 Stockholm
BARN gift Silfverstolpe f 1904 Kungsholmen, Sthlm d 1995 Lidingö
Däremot var det inget av barnen i nästa generation som gick i fädernas fotspår. Exempelvis Gustafs barnbarn Göran Dalén flyttade till Göteborg och blev civilingenjör på Chalmers, där även farfar Gustaf hade tagit examen en gång i tiden. Men Göran hade inget intresse av att arbeta på AGA utan blev skeppsbyggare i stället. Efter ett par decennier på västkusten återvände dock Göran, nu
FÖRÄLDRAR f 1834 Dala, d 1925 Lidingö
Gustaf Dalén uppfinnare f 1869 Stenstorp d 1937 Lidingö vd för AGA 1950–70 f 1905 Kungsholmen, Sthlm d 1970 Lidingö f 1835 Borgunda d 1890 Stenstorp
Gustafs hustru f 1872 Borgunda d 1946 Lidingö med familj, till Lidingö där han idag är bosatt några stenkast från sitt barndomshem Villa Ekbacken.
I området kring Villa Ekbacken bor även flera andra av Gustaf Daléns efterlevande. Själva villan däremot såldes av Gunnar Dalén redan i slutet av 1960-talet till Kanada som använde huset som ambassadörsresidens i cirka 40 år. 2011 såldes Villa Ekbacken till en privat ägare. folkskollärarinna f 1872 Stenstorp d 1966 Lidingö f 1907 Gustav Vasa, Sthlm d 1994 Lidingö advokat f 1875 Stenstorp d 1942 Lidingö gift Keen f 1910 Matteus, Sthlm d 2006 Sydafrika
Aga-spisen var en av många produkter som tillverkades vid AGA:S fabriker. Spisen var utvecklad av Gustaf Dalén. mest känd för separatorn, alltså maskinen som kunde skilja grädden från mjölken.
Visserligen var de Laval imponerad av fetthaltsprovaren, men han förklarade för Gustaf Dalén att han redan hade utvecklat en liknande. Den store uppfinnaren gav den unge västgöten rådet att skaffa sig en ingenjörsutbildning.
På tåget hem från Stockholm formade Gustaf sina framtidsplaner. Han skulle inte bli bonde som förfäderna utan ingenjör. Han sålde gården och kom redan på hösten samma år in på Chalmers i Göteborg, efter att ha läst in några ämnen.
Bara fyra år senare tog Gustaf Dalén sin ingenjörsexamen med utmärkta betyg. Han sökte upp sin uppmuntrare Gustaf de Laval i Stockholm, men denne hade då sin storhetstid bakom sig och befann sig i utförsbacke. Någon anställning där blev det inte fråga om. Istället följde några år av sökande för den unge ingenjör Dalén. Bland annat fick han möjlighet att studera ett år på den berömda tekniska högskolan i Zürich. Dessutom uppfann han en mjölkningsmaskin och gjorde försök med varmluftsturbiner. Under tiden utvecklade Dalén en mästerlig förmåga att analysera och lösa problem, frågan var bara var och hur denna förmåga skulle blomma ut till fullo.
KRING SEKELSKIFTET hamnade Gustaf i Stockholm där han så småningom började syssla med acetylengas, en av tidens nya sensationella, men dessvärre också explosiva innovationer. Den kom att betyda både lycka och olycka för Gustaf Dalén.
År 1904 bildades Aktiebolaget Gas-accumulator (AGA) vars affärsidé var att låta acetylengasen göra olika saker. Gustaf Dalén var som konsult knuten till detta lilla företag i Nacka från första början.
En dag kom chefen för Sveriges fyrväsende in till AGA för att diskutera om acetylengas skulle kunna användas som bränsle till fyrljus, istället för exempelvis fotogen som krävde en ständig passning av lågan. Dalén tog på sig att lösa den uppgiften och under de närmaste åren utvecklade han ett system för fler, säkrare, ljusstarkare och mer lättskötta fyrar. Den mest berömda delen i Dalénsystemet var solventilen som stängde av fyren automatiskt när det ljusnade på morgonen.
1909 var uppfinningen färdigutvecklad. Svenska Lotsverket blev AGA:S första fyrkund och snart hörde en rad andra länder av sig och ville köpa de nya svenska fyrarna som ansågs extremt tillförlitliga och inte krävde någon personal. Sjösäkerheten blev dramatiskt bättre, inte minst eftersom Daléns teknik medgav att fyrar och lysbojar nu kunde finnas på betydligt fler ställen än tidigare.
SAMMA ÅR SOM FYRSYSTEMET var klart utsågs Gustaf Dalén även till chef för hela företaget AGA. Det skulle han förbli livet ut. Samtidigt utvecklades AGA snabbt till ett storföretag som exporterade fyrar till hela världen. Utöver fyrsystem utvecklades en rad andra moderna
produkter av AGA som blev ett av 1900-talets allra mest innovativa företag.
1912 var det i särklass både värsta och bästa året i Gustaf Daléns liv. AGA flyttade till den stora nyuppförda fabriken på Lidingö. Företaget vann dessutom en extra stor och prestigefull order som gällde fyrarna till Panamakanalen som USA höll på att bygga i Centralamerika.
Men samma år utfördes ett experiment som sånär kostade Gustaf Dalén livet. Syftet med testet, som genomfördes i ett stenbrott i Botkyrka den 27 september, var att ta reda på hur mycket värme gasflaskor tål. Dalén gick fram till en av gasflaskorna för att kontrollera den när flaskan exploderade. En tryckmätare hade visat fel och Gustaf utgick från att det var säkert att gå fram.
Han fördes med ambulans till sjukhus och svävade under en tid mellan liv och död. Fem– sex veckor efter olyckan fick han ett telefonsamtal från Vetenskapsakademien som meddelade att han hade tilldelats Nobelpriset i fysik.
Vid den tidpunkten hoppades Gustaf Dalén ännu på att återfå synen men det fick han aldrig. Inte heller kunde han ta emot sitt pris personligen, utan han fick skicka sin äldre bror Albin, som var ögonläkare och professor vid Karolinska institutet.
Denne bror var förresten aldrig fast bosatt på Lidingö, men sommartid bodde Albin Dalén och hans familj i ett hus vid Kottlasjön, i närheten av AGA. Däremot var två andra syskon till Gustaf Dalén, advokaten Hjalmar och folkskollärarinnan Hildur, bosatta i ett hus intill Villa Ekbacken redan från 1913. Axel och Hildur var båda ensamstående men delade hushåll. Det fjärde syskonet Gottfrid, som var präst i Norrland, flyttade också till Lidingö efter sin pensionering 1935.
SÅ UNDER DE allra sista åren av Gustaf Daléns liv hade han alla sina syskon samlade kring sig och sin villa Ekbacken.
Även tre av Elma och Gustaf Daléns fyra barn bodde under mer eller mindre hela sina liv kvar på Lidingö. Bara yngsta dottern Inga Lisa lämnade hemtrakten – i omkring 60 år bodde hon i Sydafrika. När hon dog 2006 gick det sista av Gustaf Daléns barn ur tiden. ●
”Under de allra sista åren av Gustaf Daléns liv hade han alla sina syskon samlade kring sig.