Framgångsrik trots svår uppväxt

Magnus var hungrig, frusen och föräldralös – och motgångarna kom slag i slag. Men trots allt elände lyckades han förverkliga drömmen om ett bättre liv i Amerika för sig och sin familj.

Magnus mor Anna var ogift piga hos smeden Westergren i Kvistofta när hon fick sonen Magnus 1846. Enligt lagen hade hon rätt att tiga om vem fadern var, och det gjorde hon också. Far till sonen var nämligen husbonden själv.

Smedfamiljen flyttade iväg och när Magnus var fem år fick Anna bröstfeber och dog. Eftersom Westerberg aldrig erkänt faderskapet blev han inte informerad, och Magnus lämnades till en grym fostermor. Åtta år fyllda auktionerades han ut som arbetskraft. Barfota och i tunna kläder gick han i de leriga åkerfårorna och hackade betor. Året om fick han också valla får och sova utomhus. Som vuxen tänkte han ibland tillbaka på den hemska tiden, och mindes hur kölden bet och hungern gnagde.

När Magnus fyllde tio år dök fadern upp med ett par träskor och lite kläder. När han senare blev svårt sjuk hämtades han hem till familjen Westergren. I smedjan njöt han av värmen vid eldstaden. Fadern ordnade så att Magnus kunde bli skomakarlärling och gav honom även sitt efternamn.

Som gesäll hamnade Magnus i Östraby och gifte sig med pigan Anna. Sorgligt nog dog hon när deras son Nils föddes. Magnus fick hjälp av svärföräldrarna med det nyfödda barnet och fortsatte utbildningen till skomakarmästare.

Magnus gifte om sig med Bertha från Lövestad och de fick sonen Frans tillsammans. I maj 1880 begav de sig mot Amerika med skomakarverktyg, en bibel och lite kläder. Resten av ägodelarna såldes för att ha råd med biljetterna. Magnus son Nils lämnades kvar hos morföräldrarna.

MAGNUS OCH BERTHA kom till prärien i Meeker County Minnesota, och fick sönerna Otto och Oscar. Magnus fiskade, jagade och odlade grönsaker. Men han ville etablera sitt skomakeri och gick långa sträckor för att söka en lämplig plats.

1884 kom han till en ny bosättning i Minnesota, nästan 20 mil norrut, och köpte ett timmerhus med tillhörande etableringsrättighet för 60 dollar. När han gått den långa vägen tillbaka satte han hustrun och de yngsta sönerna på tåget. Med hjälp av deras äldsta son Frans vallade han sedan två kor och kalvar de 20 milen på slingriga stigar till deras nya hem.

Där öppnade Magnus ett eget skomakeri. De odlade också majs och glädjen var stor när de äntligen fick ägarbevis för marken de hade odlat upp. Magnus Westergren var en aktad person och deltog 1897 i grundadet av staden Bertha, dock inte uppkallad efter hans fru utan efter Bertha Ristan, en tidigare nybyggare på platsen. På det lokala museet finns Magnus Westergrens skomakarverktyg och hans svenska bibel.

Ӂret om fick han sova utomhus

73 ÅR GAMMAL reste Magnus till Sverige för att träffa sonen Nils som han lämnat kvar. Några år senare besökte Nils Amerika, men dog på båten hem och begravdes till sjöss. Magnus blev 86 år gammal och kände sig nöjd med livet – trots alla motgångar.

Cecilia Sandbring

SKRIV TILL OSS!

Om du hittar en gammal bild med personer som du kan berätta om är du välkommen att skicka in text och bild till mejladressen red@slakthistoria.se. Skriv gärna »Familjefotot» i ämnesraden, så kanske ditt bidrag publiceras här.