Mitt i Söderort Årsta, Enskede

Nyanländ: ”Jag känner mig som människa här”

- Sophie Stigfur

Modulbostä­derna för nyanlända i Tanto är slutligen klara och de första hyresgäste­rna har flyttat in. Familjen Alkardi och Karma Mezel kan nu andas ut.

På en gammal parkering intill Ringvägen har 90 flyktingar nu fått en fristad. Hend Alkardi och hennes son Mouner från Syrien har bott i en tvårummare här i snart en månad.

– Jag är så glad och tacksam, det är vackert här. Titta, där ute brukar vi sitta, säger Hend och pekar ut från fönstret som vetter mot Tantolunde­n.

De kom till Sverige för två år sedan. Sedan dess har de bott i Sala och Norberg. För ett år sedan flyttade de in på ett vandrarhem på Katarina Bangata, som är stadens sistahands­lösning medan man letar efter en mer permanent placering. Där fick åtta familjer dela på åtta små sovrum och en enda gemensam toalett och dusch.

– Det var mycket trångt. Här kan man stänga dörren om sig och har allt som behövs, man är fri, säger Hend.

22 flyktingfa­miljer

På boendet bor 22 familjer, flyktingar från Syrien, Eritrea och Irak. Bland alla på boendet är det bara en som kan prata bra svenska: 16-åriga Mouner. En förmåga han tar på största allvar.

– Jag hjälper alla med olika saker, som papper till olika myndighete­r. Jag kan ju redan hur allt funkar, som tunnelbane­systemet. Om det blir mycket? Oj, oj, oj, säger han och skrattar.

När planerna på att anlägga modulhus på platsen först blev kända kom högljudda protester från några boende intill. Men Hend och Mouner upplever att de fått ett positivt bemötande.

– Det kommer f ö r bi svenskar hela tiden och undrar om de kan hjälpa till. Och titta, vi är bjudna på välkomstfe­st! säger Mouner och visar ett flygblad med en inbjudan från en bostadsrät­tsförening.

– Man behöver ett hem för att känna sig som människa. Jag känner mig som människa här, säger grannen Karma Mezel.

Hends första prioritet nu är att lära sig bra svenska.

– Det går inte att träffa svenska vänner utan det. Jag vill prata med människor, kunna fråga allt jag undrar och få ett jobb.

I Syrien arbetade Hend med stadsplane­ring. Men här kan hon tänka sig jobba som busschauff­ör eller kanske kock.

– Mamma lagar den bästa arabiska maten. Alltid när någon provar mammas mat tycker de att den är jättejätte­god, försäkrar Mouner.

Själv börjar han språkinteg­ration på Bernadotte­gymnasiet vid Medis i höst. I framtiden vill han bli elingenjör. Och så hoppas Mouner en dag återvända till Sala. Det var dit han kom när familjen först anlände till Sverige. Han saknar fortfarand­e vännerna han skaffade där.

– Det är som Stockholm på ett sätt. Där finns nästan allting fast stan är mindre.

 ?? FOTO: SACHARIAS KÄLLDÉN ?? FRISTAD. I de nya modulbostä­derna vid Ringvägen hoppas Hend Alkardi och hennes son Mouner, 16 år, kunna börja om på nytt.
FOTO: SACHARIAS KÄLLDÉN FRISTAD. I de nya modulbostä­derna vid Ringvägen hoppas Hend Alkardi och hennes son Mouner, 16 år, kunna börja om på nytt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden