ALLT FÄRRE SÖKER TILL SKOLOR UTANFÖR TULLARNA

Dilvin Zakholi, Melissa Monterio De Macedo och Lana Kurda går sista året på Kärrtorps gymnasium, en av skolorna som tappat många sökande. ”Man blir påverkad av snacket om att det är en kaosig förortsskola”, säger Dilvin Zakhol.

GYMNASIEVALET. Färre sökande till förortsskolorna

Mösspåtagning, skivor och framtid. Det är mycket i skallen på de tre tjejerna som snart tar studenten. Sina år på gymnasiet beskriver de som en berg och dalbana. Jätteroligt och förvirrande om vartannat. Det är alla rykten om skolan, som står för förvirringen.

Avgående rektorer, nazistklotter, mycket stök och bråk, rasistskandal med en lärare.

Rubrikerna om Kärrtorps gymnasium har inte varit muntra och skolan har gått från känd till ökänd.

Fast de elever som är här varje dag, vill ge en annan bild: den av ett jättebra plugg med väldigt engagerade lärare som ser till att man klarar sig. ” Inga F här inte”, skrattar 18-åringarna .

”Innerstaden inte bättre”

– Man blir påverkad av snacket om att det är en kaosig förortsskola som kanske ska lägga ner. Så kommer man hit och det är jättebra. Innerstadsskolorna har inget som är bättre än här, säger Dilvin Zakholi, som går natur och funderar på att läsa biomedicin.

Melissa Monterio De Macedo håller väl inte helt med.

Man blir påverkad av snacket om att det är en kaosig förortsskola. Så kommer man hit och det är jättebra.

Hon läser sambeteende, ska bli socionom, och tycker slumpen avgör om man får en bra eller dålig lärare.

Hennes två första år var hon inte alls nöjd. Nu har lärarna blivit mycket bättre.

Att det skamfilade anseendet är orsaken till tappet betvivlar trion inte en sekund. Lana Kurda, naturvetare som kanske ska bli tandläkare, säger att om hon hajpar sin skola för någon, så raderas allt det positiva så fort hon säger att det handlar om Kärrtorps gymnasium.

– Fördomarna och ryktena fortsätter. Så tyvärr tror jag inte det blir bättre. Jag ser inget ljus, säger hon.

Ljust, fräsch och ödsligt

Den som ska skruva upp ljusstyrkan är Pernilla Ericols, rektor med Södra latin och Globala på sin cv. Hon guidar genom ljusa, fräscha och ödsliga korridorer. När Kärrtorp peakade i popularitet för ett par år sedan gick här närmare 1 000 elever.

Nu: hälften. Och till hösten har bara 42 elever valt skolan i förstahand, 48 stycken är antagna, vilket ger 80 lediga platser.

Det kan ändras när andra antagningen stänger den 15 maj, men rektorn erkänner att det känns tufft med så få ansökningar.

En stor besvikelse som ger lärare och elevers självbild en törn: ”Så himla dåliga är vi inte, här finns så mycket positiv energi.”

– Det är en hel del utmaningar. Mycket har blivit bättre så är vi på väg åt rätt håll. Det syns inte i ansökningarna och det är svårt. Men vi räknar med att kunna starta fyra förstaklasser i höst, inte bara tre. Det vore en viktig symbol och skulle kännas så bra, säger Ericols, och slår sig ner på en bänk i den öppna ljushallen.

Intervjuplatsen är en konkret åtgärd för att skapa lugn – hon och lärarna ska synas ute i korridorerna. Vuxna tar möten och jobbar ute bland ungdomarna, äter lunch med kidsen, har schemalagd tid då de bara rör sig runt. Man bygger relationer, vilket skapar trygghet, vilket ger bättre studieresultat.

Andra konkreta åtgärder Ericols dragit igång är att köra halvklasser, kompetensutveckla lärare, och att ha en större elevhälsa än många andra gymnasium.

Ond spiral ska vändas

De låga betygsintagen gör att Kärrtorp har ”en del elever från utmanade bakgrunder” med ” bristfälliga studievanor” och skadeskjuten motivation.

Det gör att attraktionsvärdet sjunker för motiverade elever med bra betyg, som då söker sig någon annanstans, och intaget sänks ytterligare. Det är en ond spiral.

Pernilla Ericols klev in i huset hösten 2016 för att stävja sjunkande ansökningar och ordningsproblem, en turbulens som fick ledningen att avgå. Hon har hela tiden sagt att det kommer att ta tid.

Det säger hon nu också och pratar om en femårsplan. På den tiden ska skutan vändas.