Siouxkrigare
FÖRE KOLONISERINGEN–1890
Nordamerikanska indiankrigare som hellre räknade antalet slag än att utjuta blod.
Till skillnad från många av de andra krigarna som presenteras på de här sidorna stred siouxerna sällan i stora grupper. De angrep hellre i smågrupper som koncentrerade sig på att stjäla hästar eller hämnas en dödad kamrat istället för att lägga beslag på mark.
Siouxerna och andra ursprungsfolk i Nordamerika ansåg att ingen skulle äga mark, men under sommarmånaderna konkurrerade siouxerna med den rivaliserande crowstammen om bo- och jaktområden. Både Sitting Bull och Crazy Horse var siouxkrigare, och alla unga män ville bevisa sin status i en stam. I siouxkrigarnas kretsar var det inte heroiskt att dö. Däremot var det höjden av tapperhet att beröra fienden med en coupsticka.
Fiender som dödades skalperades också. Siouxerna menade att det skulle hindra fienden från att besöka krigarna i livet efter döden, och skalperna hängdes upp som krigsbyte på utsidan av tälten och på spjut och sköldar.
”Fiender som dödades skalperades.”